Längtan efter att få hem Liten har varit enorm och jag blir helt pirrig och bubblar av lycka, jag kan ju liksom inte leva utan honom.
Tiden tycks stannat och jag väntat otåligt, tillslut kommer pappan och Liten in innanför dörrarna på B-Gatan..
Ledsen!
Jaha?
Liten ville inte pussas och kramas med sin mamma utan han skulle ut genom dörren igen för han ville åka pappas bil, "sitta pappas bil"
Biltokig Milo vill bara syssla med bilaktiviteter av alla slag.
En ledsen kille resulterar i en ledsen mamma.
Tillslut kramas vi länge och äntligen kommer min puss, som jag längtat efter. Allt är som vanligt och vi myser i soffan till film och mellis.
Men känslan av att vilja vara längre hos sin far känner jag igen, jag är själv skilsmässobarn som levt mest med min underbara mamma som gjort allt och mycket mer sina barn, ändå kände jag mig nedstämd när vi skulle lämnas av efter varannan helg hos min pappa, ville ju träffa han mer, ville ju ha pappa med mig som jag alltid hade mamma, men så blev det aldrig men drömmeb fanns alltid där.
Som vuxen började jag tänka på att det inte var så jag ville ha det när jag själv skulle bli mamma, barn ska få träffa både mamma & pappa varje dag, rättighet?
Ändå hamnar jag på samma plats och situation som jag avskydde som barn.
I det här kan man ju tänka på det positiva och det är ju att det inte blir en vardag på samma sätt som andra kanske utan min prins får längta till sin far och göra helgaktiviteter samtidigt som han får längta hem igen, jag får ha det väldigt intensivt som ensamstående med allt som ska hinnas med och prioriteras samtidigt som jag hinner vara bara Maja när han är hos sin pappa. Det är faktiskt positivt att ha ett varierande liv och hinna med allt från mammasysslor, kompisaktiviteter och jobb!
Plötsligt känner jag att jag hinner så fruktansvärt mycket jämt, allt går bara man vill, åå jag vill!

Betydelsen myser lite, ber om en kudde och lägger sig på soffan och somnar, vilopaus innan shopping toadtrip till grannstaden.
I vanlig ordning gör vi så mycket vi bara kan på lediga dagar.

Jag är ännu en gång hel..

Fredag och pappa-Milo helg börjar så jag gör det jag är bäst på då, att jobba!
Mycket gäster och bäst kollegorna, vi bjuder givetvis på dans i baren och tryckaren blev våran folkkära Celine Dions "Twink Twice", så givetvis tog jag mig en svängom på dansgolvet med RedHair och ett högt tonläge!
Det var den roliga delen av kvällen, det tråkiga börjar såklart när städet kickar igång och festen ska städas undan och bevis på spritfest ska kastas bort.
Precis när Restaurangen är klar i det skick vi hittade den några timmar tidigare- som en fin Restaurang så börjar nått jag aldrig varit med om utan att svimma- det flimmar så för mina ögon att jag inte ser nått (!) När hoppar kamerateamet fram och visar sig för att berätta att jag är med nått slags dolda kameran program?
Efter ett tag går det över och vi styr oss hemåt till den lugnaste tillställningen för dagen, nämligen mitt fridfulla hem.
Det som brukar vara det iaf, hinner inte mer än lägga ner huvudet på kudden innan huvuvärken från helvetet är på besök och illamåendet som går att jämföras med en blandning av bakfylla och graviditet snabbt är i mitt ansikte!
Nu får jag hjärnblödning, eller?
Gråter, somnar och vaknar av smärta lilla delen som är kvar av natten- om vartannat! Tillslut är jag helt slut och solen skiner in genom mina nerdragna persienner, det är alltså dags att fånga dagen och den börjas på en läktare med ögonen vilandes bakom mina pilotisar på en baseball plan.
Lunch, fika och raggarrundan blev avklarat det med och trötta ögon gör sig påminda samtidigt som det bara är frågan om minutrar kvar till nästa arbetspass i baren.
Enda chansen att försöka dölja en vaken natt är med sotade ögon och så fick det även bli Lördagen till ära.
Fram med barhandduken och öppnaren och på en hundradels sekund var lokalen full med parfymdoftande unga människor med drinkar i händerna..
Det är då huvudet ska få sig en omgång till, som om det inte räckte med det som var natten innan? Migrän? Denna dag, skulle jag få en kassalåda på pannan (!) ..Sitter på huk och kassalådan trycks ut och slår självklart ut sig i mitt ansikte så det spricker precis ovanför ögonbrynet på mig, blod och tårar blev givetvis resultatet, tvättar av mig och konstaterar efter en blick på min tidigare vän spegeln att jag har ett jack i mitten av ansiktet, ca 1 cm långt och något djupt!..
Ut och fortsätta jobba, skakar drinkar och baddar mig själv i såret mellan varven resten av jobbnatten ut.
Det är alltså jag som är Scar i Lejonkungen numera, så när det vankas barnkalas nånstans så är jag volontärarbetare om temat är Lion King!
Varsågoda!
Vill egentligen inte resa mig ur sängen när Söndagen även den kommer för fort med för få sovtimmar, vill dels inte se mitt eget ansikte och dels orkar jag inte utsätta mitt huvud för mer den här helgen.
På nått övertygande sätt lyckas gymfantasterna få med mig in på ett svettigt gym när solen skiner utanför och faktiskt gick det riktigt bra för att vara ganska länge sen jag befann mig i såna positioner som att trycka ihop hantlarna i farligt läge ovanför mitt sargade ansikte och köra lite bröst, jaa det är sant, JAG körde bröst!
Middag, onyttigheter, gamla fotoalbum som dammats av och skratt som urartar till panikskratt med tårar och knipa-igen-så-jag-inte-kissar-på-mig-muskeln avslutade min Söndag och helg!
Min berg&dalbana börjar tappa fart och jag är klar med åkturen för denna gång, nu längtar jag något så enormt till morgondagen då min vackraste i livet ska komma hem igen, hem till mamma där han hör hemma, och förens då släpper mitt hysteriska uppträdande min kropp för att vila upp sig till nästa gång.
Äntligen ny vecka, Äntligen vardag, Äntligen börjar min heltidstjänst & sist men inte minst min levande lyckopiller burk kommer HEM!
För jag är lycklig.. Fööör jag är lycklig..
❤

12 timmarsjobb, drinkar, musik, folk, migrän, roadtrip, sprucken panna, sol, gym, skratt, blod, tårar, onyttigheter & 5 timmars sömn på en hel helg ger mig all rätt att stämpla ut med gott samvete!

Torsdag bjöd på blandade känslor, en snabbfika på stan och sol som nästan brände i ansiktet, till det ett par solbrillor, vit skinnjacka och en underbart gullig unge, perfekt kombo.
Medans brudarna sitter kvar och lapar sol, kaffe & skvaller går jag med en konstig känsla i magen till butiken, där jag skulle göra min sista schemalagda dag- Torsdagen till ära.
Älskar att jobba i skobutik, men kan inte bara jobba extra (!) Måste jobba heltid- med blandade känslor det med.
Nu är det så- verkligheten hälsar på och jag är väldigt förväntansfull och tror inte på annat än succé!
På Torsdag gäller det- då börjar vuxenlivet på riktigt och hemma med barn-jobba-ibland-dagarna är över.
Jag kan själv.. Ni ska få se.
Om det var mycket tankar kring nya livet som komma skall som gjorde sig påmind inatt och gav mig sovsvårigheter eller om det bara var en natt med vampyrer och demoner utanför mitt sovrumsfönster är oklart, det tog ett tag att hitta john blund och få han att stanna hos mig natten ut, kände att han gång på gång lämnade mig och jag vaknar till.
Idag spelar de ingen roll.
Blir väckt av min alldeless egna prins som ger mig mina kläder och säger att vi måste gå upp, "Miiiio lällig, Mamma Affe"!
Vad spelar då sömnen för roll om man vaknar av sånt?
Kanske inte oförskämt pigg men lagom för att fånga dagen, svepa kaffe utan mjölk för att se om mjölken som spökar ännu engång och självklart med barnfilm i bakgrunden, dock inte bärgarn eftersom jag vet att han fortfarande sover (!) Däremot var ScoobyDoo vaken så det fick det bli!
Ibland är det hur lovely som hellst att vara den vuxna som bestämmer!
1-0 till mig vs. Bärgarn.
Vi måste göra slut, bärgarn måste se sig om nån annans huvud att spöka i, nån som vill ta över så varsågoda!
Barnledig helg ger mig iaf ett litet uppehåll- det finns nått positivt med allt, annars finns det faktiskt inte så mycket bra med att vara utan sitt lyckopiller!

Bra eller dåligt att så många läsare har hittat tillbaka till mig, vilka är ni där ute?

Nämen hej spöken, är ni i huvudet igen? Va roligt, välkomna till min hjärna ✔

Hur kommer det sig att när man mått riktigt bra och livet har varit i riktigt bra balans och allt är som det ska, hur kommer det sig då att spökena kommer tillbaka? Jag har ju inte skickat inbjudningskort till dom direkt, ändå valde dom att hälsa på mig nu så här några minuter innan sex and the city börjar och dygnet blir till ny dag.
Är det nått jag ska tampas med lång tid framöver eller är det bara en engångsföretelseé att tankarna styr bakåt igen?
Om jag skulle öppna ögonen och släppa in nån nära på livet så tror jag att det finns nån friare där, men det lär jag aldrig få veta.
Eftersom jag känner mig själv så pass väl så vet jag att om nån stackare skulle komma mig riktigt nära både kroppsligt och mentalt så vet jag att min hjärna går på automatik och stänger av allt som heter ödmjukhet och känslor, försvarsmekanism?
Vet även att jag 100 år senare kommer komma på att 'där var han, den rätta, vad gick fel?' Med då närmare eftertanke så kommer jag komma på att det är jag som hände, jag som får panik och antingen flamsar bort allt eller får kalla fötter.
Varit där många gånger och vet vad jag pratar om.
Jag kan inte slappna av och på enhundradels sekund har jag fått panik, blivit uttråkad eller livrädd (!) Varje eviga gång! Hade inte X1 & X2 tagit sig tid att nå mig så hade det inte blivit nått alls, hade dom som alla andra släppt mig när jag blivit off och iskall så hade allt varit i sin ordning. Istället erövrade dom båda min värld för att sen rasera den på ett ögonblick!
Så förlåt mig om jag är iskall och stenhård..
Kommer jag någonsin kunna hitta en kille som jag inte ska leta fel på för att få en ursäkt att ändå inte fortsätta träffas?
Kan det finnas nått i min känsla av att jag blir lite som ett projekt att vinna, när jag är vunnen är jag borta? ✔
Visst är det väl så att när man redan hamnat i sitt hamsterhjul så är det svårt att ta sig loss och fortsätter därför i samma spår, därför jag alltid väljer samma stil på kille, ungefär som att jag själv väljer att bli sårad, "det är ju en sån kille" - standardfras till mig!
Såklart måste den snälla & bra killen finnas bara att jag inte ser för att jag är så van att rikta min uppmärksam åt fel håll?
"Han får inte vara för snäll och mesig" även det standard ✔
Nej för fan, tänk att träffa en snäll kille som behandlar dig ärligt och rättvist och ger dig det du förtjänar- fy så läskigt!
Inte konstigt att man ständigt står på ruta 1.
Det är asså inte dömt att misslyckas det är jag som valt att misslyckas, det är så himla klart nu! NU, när jag kastat den ena bra killen efter den andra i papperskorgen samtidigt som jag i smyg drömt om han på TVn typ, han i fängelsedokumentären (!)
Nää men den rätta finns säkert där ute.. Antingen spöar han nån i en mörkgränd, eller så träffas vi medans han har flickvän eller så kanske han står med två icapåsar med livets tillbehör i utanför en anstalt- "De är han jag ska ha" !!
Tillbaks på ruta 1..

Kom och bryt mitt hamsterhjul, banka lite vett i huvudet på mig och förbjud mig att träffa "såna" killar- Sen är jag också redo för kärlekslivet, tills dess spanar jag bara!

Inte Lill Lördag som förr i livet med fest på alkohol och uteliv utan Lill Lördag som att äta pommes på Sportbaren med kollegor och betydelsen, hans favorit ställe!
Lagom sysselsättning mitt i veckan, lagom är bäst!
Choklad, kaffe och chips slank även det ner och beach 2013 som alla andra tränar helt fanatiskt till är för mig ännu fler kalorier bort!
+3 kg på vågen på 14 dagar och jag har varken en ursäkt eller förklaring till det, det bara är så!
Why me?
Varför är jag som mest tränad och i bäst form då årstiderna endast tillåter stort & stickat, och flubbig och blöt när kläderna ska av?
Ännu en knäpp grej i mitt liv- vad jag än bestämmer mig för så gör jag tvärtom, jag trotsar mig själv! Av vilken anledning liksom?
Är jag en snorvalp med för mycket trots "gör som man vill" regel i pannan?
Hört det förr.. Börjar tro på det själv faktiskt!
Hur som hellst så verkar det iaf inte bli nån sommar, det är ju knappt vår ens!
Vart tog min efterlängtade vår vägen?
Använt Converse nån enstaka gång men dom skriker efter mig från skogarderoben, det hörs så tydligt, jeansjackan har jag inte ens tittat på det här året! Har vi gjort slut då? Eller kommer vi hitta tillbaka till varandra så fort solen kikar fram? Känns bekant i mina öron när jag hör att solen gör allt enklare.
Väljer att tro på de av tidigare erfarenhet.
Varje händelse oavsett positiv eller negativ ger en erfarenhet i bagaget! Lev och lär av det ✔
Tyvärr lär jag mig inte, jag är en sån som fortfarande trots motsatt bevisning väljer att köra på i fel riktning, på senare da'r kan inte ens min egen magkänsla stoppa mig!
"If he dont chase you when you walk away - keep walking" betyder kanske som det står?
I min värld betyder det endast att vända ryggen till, men våga för fan inte gå (!)
"Den som spar den har"
Betyder inte heller att man just ska spara nått, om det så handlar om godis eller pengar!
I min värld anser jag att jag sparar om jag shoppar billigare så jag får mer för pengarna, eller köper större påse godis så den räcker längre (!)
Om jag är som alla andra? Probably not!
Antagligen därför jag är svår atg leva utan, svår att leva med.
Antagligen därför många har svårt att ta mig för den jag är, vill såklart tro att det även är därför jag är så omtyckt?

Lika barn leka bäst!
"Snälla Maja läs raden ovanför och glöm inte det, inte för allt i världen- så slipper din värld krocka med andras"
Om du inte spelar i min liga så håll dig borta ✔

Tänker vidare på allt som livet hör till- Barn, Familj, Vänner, Killar, Träning, Kost (!).. Och bäddar ner mig i blommiga sängkläder..

Då var det dags igen, ytliga Maja her self har problem med nått som egentligen inte borde vara problem- väskor!
När jag blev mamma plockades snygga handväskor bort och skötväska blev nya grejen.
Det behövs naturligtvis inte lika mycket grejer med i väskan till Liten som när han var bebis, tur är väl de?
Och jag har alltid händerna fulla med nycklar, iphone, plånbok, cigg osv.. Av vilken anledning liksom?
Det är ju lika logiskt som Petter's "logiskt" att jag behöver ha en snygg väska till mig själv att gömma en del av bitarna till mitt liv i, och inte minst nu när livet bär av mot nya utmaningar nästa vecka!
Hur bär man väska utan att se ut som ringaren i notre dame!?
Måste öva att gå runt hemma med väska på axeln för att få in den rätta känslan och inte känna mig som en viktig gammal tant!
Hej å hå..
Eftersom jag inte är nån amazonkvinna så har jag lite svårt att nå vissa hyllor hemma, tro't eller ej, TinyMaja klättrar på hyllplanen i garderoben för att komma längst upp- ååå där låg dom, mina pengar sparade i form av väskor!
Som jag har saknat er ✔
Gammalt blir nytt när man blåser bort dammet- tada som ny.. Nästan!

I-Lands problem de luxe ✔

Om jag är trött på att promenera till och från jobb och dagis varje eviga dag i äckel regnet? Nää absolut inte, gillas lika skarpt som myggbett och flugor som surrar i ansiktet när man ska sova!
Om det inte slutar regna snart så tar jag Milo under armen och flyttar till varmare och torrare breddgrader! Punkt och jävla slut!
Som en dränkt katt gjorde jag & Liten entre på tjejmiddan och skrattattacker & allvarsprat blandades med leksaker och tända ljus!
Åååå energin var tillbaka igen- tackar!
Kanske klarar en vecka till i regnet!?
Om det nu är regn? Kanske är det så att Gud saknar sin finaste ängel som blev mitt barn för två år sedan?

Eftersom det finns nått positivt i allt, så måste det positiva i regn vara att man har en ursäkt att se ut som en skogsråtta i håret?

Dränkt katt eller skogsråtta- hur länge orkar man leka katt&råtta lek? När vet man att det är dags att stampa ner tassen över råttan och kasta tillbaka den i skogen?

Idag var dagen då jag kände i hela kroppen och framförallt i håret att det var dags..
Hårmask skulle testas för första gången, annars är jag feg och håller mig till mina inpackningar, men heey nu är förändringstiden inne!
Efter en blåsig promenad hem från jobbet kände jag ännu mer att det verkligen var dags att sköta om håret lite extra idag! Sagt och gjort!
Ingen märkbar skillnad men tovan i bakhuvudet var borta- om det berodde på hårmasken eller att en borste nuddat mitt hår för första gången på.. 1 vecka? Det är ännu oklart!
Men från och med nu är det slut med att sätta upp håret i en knut efter dusch och sedan släppa ut det som en trollperuk!
Hur som hellst så kan det på ett sätt kännas sorgligt att mitt hår är mitt största problem när det finns annat i världen som är upp och ner, samtidigt känns det oerhört bra att just i min värld så är håret just nu mitt största bekymmer- jag har det bra med andra ord?
Kort, långt, löshår, ljust, mörkt, lugg ALLT!
Check ✔
När jag kliver ur duschen och ser mitt tråkiga, blonda, raka & långa hår så känns det inte som det speglar min personlighet!
Det känns bara så.. Booooring!
Ser hela jag boring och torr ut?
För så känns det.
Vad ska tant göra med peruken?
Jag är lika kluven som mina toppar..

Ääääntligen tillbaka till det vanliga igen,
rutin och ordning, ja rutin iallafall!
Rensade min överfulla och stökiga garderob igår kväll och kände i samma stund att livet kunde vara lättare om jag nångång höll tankar och fingrar i styr, men ett påbörjat projekt blir alltid avslutat när det gäller mig !
Då pratar vi alla plan i livet ✔
Tillslut när kläderna är på plats och galgarna återfunna efter Litens hide and seek lek så är jag nöjd.
1-0 till mig vs. Stökeri!
När morgonen är på besök efter ännu en i min smak för kort natt så var jag för engångs skull någorlunda lycklig och inte lika full i ånger som annars när jag ska välja kläder inför dagens jobb i butiken!
Snabbt och smidigt satt det lite tygstycken på min kropp och dagens lunch på stan med galnaste vännen var ett faktum, vinkade av betydelsen som skulle till sin far och försvann sen bakom solglasögonen för en kort promenad i stormen, värre storm än i mitt huvud- hujeda mig!
En snabbtitt i spegeln och dejavu slår mig över käften..
"Hon ser bekant ut, har hon ingen borste- just de, det är ju jag och min trollperuk som är på Karlskogas gator och spanar runt igen"
Så plus sminkning som en panda så har vi Maja a la Söndags förskräckelse!
Varsågoda!
Stormig promenad hem igen efter jobb och ögonblicket senare var X över med katt & barn- lugnet infinner sig och jag är hel igen!
Matar mina barn, eller djur? Vilddjur likt djungeldjur passar bra..
"Mamma!!! Milo måla, kom titta- oooooh mammaaaa!"
Den gulligaste rösten jag känner ropar ut mig från diskens dimma, ännu en gång blev disken min..
Släpar mina trötta ben mot rösten och möts av en trollunge med händerna bakom ryggen och ett flin som går från öra till öra: "Oooooh titta dää" och pekar på väggen (!)
Där var det! Stort, streckigt & RÖTT, Milos första klotter, eller picasso målning!?
Åååååå herreguuuuud!
Stirrar blindt på väggen och funderar så det knakar på hur jag ska få bort de!
"Näej Milo, Aj aj" säger han åt sig själv och sekunden senare när jag med mina förtvivlade och hängande ögon tittar på Liten för att tillrätta visa honom möts min blick av en skitunge som lagt sina händer på den putande magen och med kritan hängandes i mungipan (!)
Hur ska jag kunna bli arg på han? Hur ska jag få han att förstå att det är fel när jag håller på att bryta ut i skratt?
Vill krama han hårt för att han är så knäpp!
Är det början på Milos "målar" karriär?
Kommer jag hitta han ute med sina moppekillar klottrandes i nån tunnel med för stora baggyjeans och bandana, medans små flickorna sitter på mopederna och tjuvröker och fnittrar, eller kommer jag hitta honom på en klippa med utsikt över vattnet & klassisk musik i öronen medans han har huvudet på sne och skådar sitt verk med penseln i mun?
Vad fa-a-an är värst liksom?

Ett gott skratt förlänger livet- Jag blir över 100 år så hit med lite farligheter så jag trivs i mitt 100 åriga liv ✔

Milo spyr!
Varför?
Orkar inte igen, sist var jag helt förstörd och fick åka till Västerås för att få avlastning och hjälp!
Gissa om jag blev svettigare än ett pass när Milo började spy igår?
Inte heller vågade jag bädda ner Liten i varken hans eller min säng, nya madrasser och sängkläder som jag inte hade lust att chansa med om det skulle kastas!
Vi bygger en mysa-ner-oss-koja i vardagsrummet på våran sittsäck som vi förvandlar till säng!
Hungrig och ledsen blir Liten vaggad till sömn och tummarna hålls så hårt att jag blir svettig, "inge mer" "inge mer".
13 timmar sov Milo utan gnäll, spy eller längtan efter Bärgarn!
Yeeey!! Kan det vara så att det är över?
Håll tummar & tår för det!

Tårta, bullar, kakor- sockerchock ✔
Överlycklig unge med fina vänner & familj överallt, tjuter av lycka.
Skrattar och mår bra!
Liten blev ordentligt uppvaktad, för det är han värd!
Även jag ✔
Fortfarande lika overkligt att ha en 2-årig unge!

Kvällen bjöd på fest med fina vänner & alkohol.
Dans & sång var tydligen temat då vi i vanlig ordning lekte både lets dance och idol under natten.
Höga toner av skratt & skvaller avslutades ute i kylan innan nästa äventyr tog mig med storm.

Inte friade jag till min man Petter i dimman- tydligen var jag kär i nån annan och hade inte riktigt tid (!)
Ibland är man knäppare än vanligt- det bjuder jag på!
Nästa gång får nån annan bjuda på underhållning- jag är klar ✔

Att Söndagen kom fortare än nån annan dag var heller ingen nyhet!
Om det är kul att leva då? Inte ett dugg!
En snurrig bilresan och en påse McD senare, så kunde jag skratta åt kvällen som var innan!
Lördag- Oslagbar & galen! Super kul!
Söndag- Ser ut som en panda & luktar som ett bryggeri! Inte alls lika kul!

Måndag fort som fan!
Älskade ungen kommer hem och vi kramas läänge!
Vi leker, äter, myser, busar..
Han spyr ✔
...

https://cdn2.cdnme.se/1707329/7-3/pic_516c408ae087c32ed3d6bd61.jpg" class="image">

Tårta, bullar, kakor- sockerchock ✔
Överlycklig unge med fina vänner & familj överallt, tjuter av lycka.
Skrattar och mår bra!
Liten blev ordentligt uppvaktad, för det är han värd!
Även jag ✔
Fortfarande lika overkligt att ha en 2-årig unge!

Kvällen bjöd på fest med fina vänner & alkohol.
Dans & sång var tydligen temat då vi i vanlig ordning lekte både lets dance och idol under natten.
Höga toner av skratt & skvaller avslutades ute i kylan innan nästa äventyr tog mig med storm.

Inte friade jag till min man Petter i dimman- tydligen var jag kär i nån annan och hade inte riktigt tid (!)
Ibland är man knäppare än vanligt- det bjuder jag på!
Nästa gång får nån annan bjuda på underhållning- jag är klar ✔

Att Söndagen kom fortare än nån annan dag var heller ingen nyhet!
Om det är kul att leva då? Inte ett dugg!
En snurrig bilresan och en påse McD senare, så kunde jag skratta åt kvällen som var innan!
Lördag- Oslagbar & galen! Super kul!
Söndag- Ser ut som en panda & luktar som ett bryggeri! Inte alls lika kul!

Måndag fort som fan!
Älskade ungen kommer hem och vi kramas läänge!
Vi leker, äter, myser, busar..
Han spyr ✔
...

Ligger och tänker tillbaka, 2 år-
Då slemproppen gick (!) vad fan är det här & tittar ner på nått alienliknande slajm sak i toan? Googla, som alltid!
En vadå? Slempropp? Jahapp spännande tänkte jag och la mig igen med lite konstig magvärk.
Magvärk är nämligen vardag i mitt liv..
Vaknar pigg och glad morgonen därpå och bestämmer mig för att träna och börjar med knäböj och avslutar med nästan en mils promenad.
Ylar till musiken i öronen och vankar som en felpåsatt anka!
Kommer hem anfådd och svettig, men heey vad gör det om 100 år?
Dagen därpå är pappan till betydelsen på jobbet och jag börjar känna mig konstig i hela kroppen, förkylning på G?
Pratar med min finaste vän och börjar då känna mig riktigt konstig, smärtan från hell var på besök så jag blir tvungen att hålla andan mellan varven, mår du bra hörs en fin röst från andra sidan luren, och självklart mår jag bra, har bara lite ont så jag måste hålla andan och samtidigt stå på tå och gunga för att jag inte vet hur jag ska bete mig, men såklart mår jag bra!
Kompisen som inte har barn sen tidigare föreslår att jag ska klocka värken som hon påstod var värkar (!)
3 minuter mellan smärt påhoppningarna, pappan ringer och kollar läget med sin då padda till tjej!
Varken han eller jag fattade så jag hoppar ner i ett varmt bad, när jag ska upp ur badet då jag inte bara ser ut som barbapappa utan som farmor barbapappa så kommer jag inte upp och det känns som jag ska spricka.
Känner mig mer och mer som en valross och är tillslut övertygad eftersom jag tydligen ska bo i vattnet som nått sjödjur, ger upp och hoppas på bättre tider..
In rusar X genom ytterdörren då hans kollegor fattade att det var dags!
Går nästan hål i golvet i hallen innan jag bestämmer mig för att ta tjuren vid hornen och krysta så det står härliga ting!
In på BB och känner mig lugn (!) Jag kommer ju liksom inte dö bara dansa lite med djävulen en stund.
Finns naturligtvis inga rum så jag sitter på en trästol i en lång korridor och får mer ont i röven än innan.
När jag väl blir undersökt utbrister BM i lycka att jag är öppen 4 cm, hur det nu kan va nå positivt att nått är öppet.. 4cm.. Nånstans mellan mage & underliv?
Hur som så bestämmer jag mig för att gå hål i golvet på sjukhuset också, fram & tillbaka..
GE MIG KNARK ELLER SKJUT MIG!
Galen smärta som inte går att handskas med slutar i ryggmärgsbedövning och en sovande hormon Ko, Pappan slumrar i en fotölj och önskar nog i det ögonblicket att han hade hållt penisen i byxan!
Vaknar av att vattnet går och jag ser djävulen i ögat medans ryggen nästan går av och röven slits itu!
Då var det dags utbrister BM!
Krysta? Jag? Hur? Nu?
Ååå fan- då kör vi, bring the fucking action för här ska det födas barn!
I det ögonblicket kände jag nog också lite ånger att jag lät trosan glida av.
Plötsligt känner jag att jag går i tusen bitar och jag kommer på en brilliant idé- knip igen så slipper du föda, eller?
Galen Maja, tjatiga tanter som springer och kollar in i mitt spruckna underliv och en svettig karl som baddar mig i pannan!
Vem fan skämtar med mig?
KRYSTA en jävla gång för alla- ni ska få se, jag kommer klara de!
Krystar så klockorna stannar, vildvittrorna blir rädda och ljudet av en avrättning låter mildt!
Efter slakten av min kropp kom den vackraste människa jag nånsin skådat, mitt barn, min son, mitt liv!
Tidigt på morgonen en Torsdag för 2 år sedan snart, blev jag den jag är idag!
Dansen med djävulen, trippen till helvetet och tillbaka, blod, svett och tårar- det är så värt det gånger 1 miljon!
Känslan att få Milo i famnen var totalt overklig och fantastisk.
Det är det absolut bästa jag gjort.
Såå älskad från första stund!

Om 2 dagar är det exakt två år sedan denna händelse ägde rum och det känns fortfarande overkligt att jag fick äran att bli mamma till just Milo Mikael Hedström!

Medans det rinner tårar ner för mina kinder lyssnar jag på Lars Winnerbäck och tittar på min sovande trots unge ❤

Ännu en dag med tendens till huvudvärk (!)
Slå ut eller försvinn, jobbigt att vara mittemellan!
Storstädning, och då menar jag STORstädning, upp i tak- ner på knä på golvet.
Inte ovanligt att jag står på knä, leker, letar leksaker under möbler, står även på knä ibland när det gäller känslor.
Tur att jag har nära till knähöjd så det går fort när jag ska upp och fånga nån impuls eller liknande.
Antingen går jag på impulsivitet eller så blir jag påmind om nått jag har förträngt, vilket händer ofta, jag förtränger sånt som är tråkigt eller jobbigt..
Det skulle jag bli varse om ikväll när jag kom på att jag inte bakat klart (!)
Öppnar frysen, håller för händerna på ögonen och önskar, bönar och ber att närvaron jag känt inte varit mina hjärnspöken utan nån snäll själ som bakat klart åt mig.. Tar bort händerna och öppnar ögonen och såklart har ingen bakat åt mig & jag vill gråta för jag orkar verkligen inte baka- inte ikväll!
Trött som den slitna småbarns mamman jag är, sliter jag lite i håret innan jag kliar mig i huvudet likt en apa och tar en livlina- ringer en vän som dels ger mig recept, inte ens det hade jag gjort innan och dels håller mig sällskap när köket fylls med vanilj och nybakt doft!
Lägger mig på golvet med ben och fötter rakt ut och skrattar åt mig själv, jag var roligast i samtalet enligt mig själv och känslan av trötthet och snart-kissar-jag-på-mig känslan daskar mig i ansiktet medans jag inte ens orkar ställa mig upp och kolla ugnen, ännu en gång kryper jag på knä!
Knäskydd önskas i julklapp så jag inte förstör mina långa och slanka modellben (!) För bilden av mig själv i spegeln med korta taxben är bara ännu en förträngning av en del av min verklighet.

Nerbäddad i nybäddad säng med Celine Dion i öronen är min meditation medans jag väntar på min pojkvän John.. Blund!

Think twice before you close that door-
Med det sagt stänger jag mina grön/bruna ögon och nynnar mig själv till sömn!

Baka baka lite kaka- eller starta bageri!
Åååh att jag inte lär mig, att bara för att det är enkelt och roligt för andra så behöver det inte vara det för mig!
Kladdat med allt möjligt kletigt och fryst in för att det ska hålla sig till Lördag!
Känns som jag jobbat i ett bageri 20 år för länge- så tråkigt tycker jag att det är, och det värsta är ju att vänta på ugnen, fan va tråkigt!
Tick tack- så är jag osugen på att göra klart och vill göra nått annat istället!
Har bakat och sprungit runt i dammet av mjöl och ändå är jag inte klar!
Bakar jag baklänges eller?
Imorgon öppnar bageri kaos ännu en gång, dock inte sista dagen!
Uppsägningsansökan sker med omedelbar verkan på Lördag!

Hur ska jag passa in med alla mammor i framtiden när vi ska kolla på våra barns matcher- turas om att baka, prata blommor & trädgård i de svettiga salarna?
Tack för bullar på påse ✔

Äntligen ledig- mitt i veckan dessutom!
Idag börjar storbakningen på B-Gatan.
Håll alla tummar & tår att jag och prinsen lyckas med våra bakverk!

Trots endast några timmars sömn så är jag pigg och redo för denna dag!
Lovely Wednesday!

Trots att många tankar och stressfaktorn stigit till 300, för mellan dagis och jobb ska det hinnas städas, bakas och greja till Milos 2-års kalas!
Tema musses klubbhus, tårta-ballonger-tallrikar-cupcakes- ALLT ska gå i musens tecken! Alla älskar vi ju mus, right?
Det ska hinnas med att duka bort vår folk kära mus till att förvandlas till partypinglor som slutar i discomus ✔
Ärligt, rakt och enkelt- sån är jag!
Ändå hinner jag tänka på bebisar, har det med att göra att jag för två år sedan var höggravid, kände sparkar & sammandragningar och längtade ihjäl mig efter vårt fina kärleksbarn som kom att ändra hela mitt liv- endast till det bättre!
När jag trots mage gick nästan 1 mil om dagen, jobbade i bar ända fram till månad 8,5 (!) tränade och till och med fick till det i sängkammarn ibland- är det därför mitt barn har samma energi som mig? Han fick inte en lugn stund i magen, så hur ska han kunna vara lugn nu? Han lär ju liksom inte veta hur man gör!

Dagens PowerWalk med några av de finaste vännerna, när jag endast trodde det var solen som skulle slå mig i ansiktet, då kom det..
Stolt morbror trycker upp en bebis bild i ansiktet på mig.
Om jag blev sugen?
Det var nästan så det började spränga i brösten på mig (!)
Det måste vara ett tecken..
Mina bröst är redo för ännu en omgång av charader där jag ska spela ko.
Lite så..

Svarta möbler- bruna möbler- vita möbler ✔
Blond-svart-brun-blond-brun-röd-blond ✔
Plötsligt får jag infall att förändringar ska på besök, det ena med det andra- jämt!
Jag kan inte byta möbler som underkläder & inte heller färga håret om jag vill ha nått strå kvar när jag snart ska ha 30 års kalas. Logiskt!
Men inte heller kan man vara nöjd och tillfredställd om man är Maja ADHD Damp impulsiv uttråkad galen vatanen!
Ni hör ju själva att alla mina mellannamn inte speglar en timmes eftermiddags yoga eller meditation i duschen så som på jobbet!
Så efter en dejt med min finaste så kom infallet jag endast våga tänka lite försiktigt på annars, att plocka ut navelpiercingen (!) separationsångest blandat med nöjdhetskänslaoch rädsla!
Separationsångest eftersom vi hängt i gäng i 13 år, Nöjd för att det är en förändring vilket jag behöver för att inte dö, rädd för att jag kanske plockat bort en del av mig själv!
Piercingen har varit med när jag tog första fyllan, när jag bestämde mig för att ge bort min oskuld, när första bläcket nuddade min kropp, första jobbintervjun, första förlovningen, första uppbrottet, när jag tog mitt liv i några väskor och flyttadd från allt för kärleken nr 2 i livet, andra förlovningen (!), kisset på graviditets stickan, andra uppbrottet och alla känslor från skratt, gråt och hysteri!
Och så tog jag bort henne igår innan jag la mig i sängen och kände mig lika naken som Maria Montazami känner sig utan sitt läppstift!
Men naket är 2013- blotta dina känslor, slit fram alla tankar & kasta av dig alla kläder!

Söndag- Äntligen!
Veckans enda lediga dag ✔
Hur man spenderar den bäst?
Hemmaträning, lek & bus med Liten, promenad i solen med finaste vännen och pannkaks kalas!
Älskar känslan av att tycka om lediga dagar!

Dagen till ära är vi i samma tankebanor utan att ha hunnit pratat med varandra, vi känner varandra väl- telepati med några av mina tjejer!
Det som kallas själsfrände?
Och appropå själsfrände så är jag & lilla själsfränden Milo inne i en vägra-sova-fas!
Skrattar och busar, och jag ska hålla mig för skratt!
När jag blundar för att försöka luras att jag sover så han ska somna så försöker han smyga ner från sängen (!) Unge asså!
"Håll hårt i rutinerna, visa vem som bestämmer, va lugn"
Yeah right, vi vet ju alla vem som är herren på täppan- Milo Hedström ❤

'Jag kanske har gjort bort mig?
Varför ska jag alltid ha kontroll över allting, och veta allt innan det skett?'
Trött på att ha is i magen- jag har fått brainfreeze! ✔

Chockar med ett arbetspass, Not!
Mäter barnfötter, springer med miniatyr skor och upplever stressiga familjers helgliv och ler, mitt finaste leénde- like always!
Utstämplad och klar beger jag mig hemåt med barn, vän & matkassar!
Som vanligt?
En vän åker tillbaka till min fina stad, en annan kommer och visar sitt vackra ansikte en snabbis och den tredje utbyts det djupa meningar med långt in på natten!
De tre vise kvinnorna..
Den djupa- den fina- den kloka..
Eller den snygga- den omtänksamma och den roligaste?
Mixa och matcha som du vill för allt passar in på alla.
Vore det inte helt underbart att få mixa och matcha som man själv vill?
Sin egen kropp, dröm killen, vardagen- ja allt!
Lite av det, en dash av ditten & en redig portion av datten- TaDa!! Woila!
Innan jag kommer på hur man blandar & förseglar bästa tänkbara gott&blandat påsen så får jag lov att testa mig fram, right?
Jag kan inte göra som "man borde", "som det ska va", "i vanliga fall", "som det ska vara", "som det inte ska vara".
Alltså kan man säga att den färdigplockade och enklast-att-rycka-åt-sig-påsen inte speglar mig, min personlighet och mitt liv.
Jag faller utanför ramarna och normerna, and I'm starting to like it.
Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?
Som den tyngsta Stenkulan glänser jag, gör märken i golvet, får rullning och går inte att stoppa förens jag nuddar grus, blir dammig och tappar farten..
Putsas upp för att börja om igen!

Så ta inte den vanliga vägen för att det bör vara si & så eller den förbestämda & färdiga påsen för att det är enkelt- Go your own way så slipper du bli besviken för att du tappat dig själv nånstans på livets väg!

Idag började dagen med ett bankbesök- jag är numera skuldfri och äger heller ingen bil, skräck blandad förtjusning!
Ett gråtkalas följt av skrattkalas med en touch av sång och dans i mitt vardagsrum resulterade i samma humör på jobbet, på gott och ont?
Några bra kunder, några andra.
Avslutade Fredagsjobbet och övergick till Fredagsmys då jag fick em chokladask framräckt direkt till mig, då måste jag nästan gråta igen, men som VM vinnare i hålla-tillbaka-tårarna så var det inget problem denna gång heller.
Går den tomma och kalla gatan upp till förra svärföräldrarnas lägenhet och möts av min prins!
Vi vill festa till det en vacker Fredag som denna så vi tar en fika på Milo's favorit ställe- N Sportbar!
Pizza & Lets Dance avslutar en kompisvecka som ser sitt slut imorgon!
Sambolivet går ännu en gång ifrån mig..

Skulle vilja veta hur Du tänker?

Efter en händelserik dag med mycket fart i vanlig ordning kommer jag hem till min tillfälliga hemmafru och vi kastar i oss mat, och Milo!
För att visa uppskattning och kärlek till min fyrbente vän, Litens bästis så ger jag Fjunis lite kattmat i sin hand att ge till kompis, vänder mig om och ska ta tag i livet runt om..
Väldigt va katten knaprar när hon tuggar, eller!?
Upp tittar världens goaste unge med ett brett leénde och mellan tänderna syns spår av katt-torrfoder (!)
"Vaaaaaad göru?"
Och in stoppar han ytterligare en liten katt kotte i sin innan perfekta mun.
Vad händer?
Tydligen gott, dumt att dö nyfiken har visst slagit i yngre åldrar nu för tiden!
Galna unge ger mig många skratt om dagen!

Själv har ett konstigt sug slagit till..
Plötsligt kommer ett stort sug av Coca Cola över mig och jag tror jag får abstinens, jag som inte ens dricker Cola.
På sin höjd festar jag till det med nån klunk Cola Light ibland, ytterst sällan.
Så vad händer liksom?

Dagens överraskning var när jag fick ett samtal av en barndomsvän som inleder samtalet med vilket fint väder vi har i Karlskoga, jaså ?
Åker hon till min nya lilla stad utan att hälsa?
Surprise! "Jag ska hälsa på dig"
Yeeeey, se och lär grabbar det är så här vi tjejer vill ha det, överraskningar deluxe.
Vagnen som i normala fall kör i 300km/h gick idag i ungefär 600km/h till lilla busstationen för att möta upp min fina vän, lyckliga mig liksom!
Äntligen lite kvällssällskap i min lilla koja till lägenhet, det börjades skvallras och skrattas direkt. Lycka!
✔
Dagens andra hamnar under kategorin lycka och kom att hamna i det facket i min samling efter ett tappert försök fått betydelsen i livet att släppa dagen och fånga natten och alla underbara drömmar, försöker med allt utan framgång så tar fram sista alternativet- skönsång!
"När trollmor.." Mmmmm "elva små troll" mmmm "oajajaja buff oajajajajaj buff.."
Liten bryter ut i skratt och jag försöker hålla mig, han ska ju faktiskt sova!
-Hahahahaha Mammaaaa, meeeeer!
Fortsätter sjunga, Milo skrattar mer, jag sjunger mer & Milo pekar på min mun och skrattar så tårarna sprutar på han och han får hicka (!) Blir fundersam på om jag verkligen sjunger så jävla kasst asså?
-Mammaaaa, aj aj aj, hahaha, puff puff, hahahaha!
Så var det även kört för min del, skrattet sprudlade ut och den seriösa sjungande mamman hamnar på samma nivå som den 2-åriga pojken!
Vi skrattade oss till Milos sömn!
Älskade unge- ger sol i det mörkaste Oktober, värme i det kallaste December och kärlek i det fattigaste tider!

"Vill inte leva en sekund utan Dig"

Då vare dags igen, tankar i en snurrande karusell!
När är man nöjd?
När är man vuxen?
Hur mycket kan man begära?
Super nöjd och totalt tillfredställd på dagarna när allt mellan träning av kroppen, bus med betydelsen och vardagssysslor och jobb knackar på dörren, då är jag i mitt esse!
När mörkret faller, Liten somnar och alla andra runt omkring har sitt så kommer rastlösheten som nästan kan jämföras med ångest känslor, varför?
Måste det hända nått hela dygnet för att jag ska känna mig nöjd?
Är jag den enda som inte uppskattar tystnad, ensamtid och slapp i soffan?
En gång i månaden max känner jag att jag vill vara ensam och helt själv och bara njuta, vilket i och för sig varar i nån minut sen är jag mitt rastlösa jag igen.
Är du vuxen!?

Innan mörkret var ett faktum sken solen varmt i våra ansikten när vi rullade vagnen mot dagis och jobb, sedan blev det en hektisk dag i butiken med skor högt och lågt!
Suget efter nya skor sitter fortfarande kvar och jag funderar på vilka jag ska ha medans jag vilar ögonen på mina plastikkirurger i Nip&Tuck!
Livet på en pinne..

Möt mig i drömmarna ✔

Roadtrip lilla staden igenom som kvällssyssla efter grill-lunch och kaffe till en film, lagom energiförbrukning på det.
Ett inkommande samtal senare och vi letar efter ett vitt hus där det ska bjudas på grillning (igen) .
Du sa hus?
Efter vägen i mörkret står mitt drömhus- går även att kallas slott eller herrgård!
Oooh ja, vi hade kommit rätt, där skulle det ätas middag vid finbordet och avslutas halvt hängandes och slängandes på varandra i soffan till Falk, dumt att bryta ett vinnande koncept liksom!
Söndag och Falk film är lika obligatoriskt som närvaron på lektionerna i skolan.
Tiden rusade iväg och vips var det dags för Cinderella att skynda hem innan hästvagnen skulle förvandlas till em pumpa.
Ligger pirrig och ivrig i stora sängen och kan knappt bärga mig tills Tusselago ska komma hem efter sin helg hos sin far.

Äntligen Måndag och MammaMaja igen, det jag gör bäst!