Trots att många tankar och stressfaktorn stigit till 300, för mellan dagis och jobb ska det hinnas städas, bakas och greja till Milos 2-års kalas!
Tema musses klubbhus, tårta-ballonger-tallrikar-cupcakes- ALLT ska gå i musens tecken! Alla älskar vi ju mus, right?
Det ska hinnas med att duka bort vår folk kära mus till att förvandlas till partypinglor som slutar i discomus ✔
Ärligt, rakt och enkelt- sån är jag!
Ändå hinner jag tänka på bebisar, har det med att göra att jag för två år sedan var höggravid, kände sparkar & sammandragningar och längtade ihjäl mig efter vårt fina kärleksbarn som kom att ändra hela mitt liv- endast till det bättre!
När jag trots mage gick nästan 1 mil om dagen, jobbade i bar ända fram till månad 8,5 (!) tränade och till och med fick till det i sängkammarn ibland- är det därför mitt barn har samma energi som mig? Han fick inte en lugn stund i magen, så hur ska han kunna vara lugn nu? Han lär ju liksom inte veta hur man gör!

Dagens PowerWalk med några av de finaste vännerna, när jag endast trodde det var solen som skulle slå mig i ansiktet, då kom det..
Stolt morbror trycker upp en bebis bild i ansiktet på mig.
Om jag blev sugen?
Det var nästan så det började spränga i brösten på mig (!)
Det måste vara ett tecken..
Mina bröst är redo för ännu en omgång av charader där jag ska spela ko.
Lite så..