Glitter BHn är på & ögonen är sotade, första vinglaset bränner i min magkatarrs magen, men heey- vad gör det idag ?
Egen sminkös, fin vän och älskade lillebror snurrar runt mig och är fina och sprider energi!
2 rätters- 15cm klackar och suget efter uteliv närmar sig!
Inga ringar på fingrarna och en dag ifrån ångest!
Västerås är ni redo ?
Here We come..

Gott nytt år till mina vänner, min familj och viktigast av allt min underbara son !

Fick hem min prins imorse, lyckliga jag efter det!
Kärlek i överflöd och massa bus & lek.
När vi kramats lite och Milo stämplade ut denna dag var det dags för mig att börja styra i ordning allt i livet som rör morgondagen, för imorgon börjar mitt nya liv och då måste allt vara perfekt, perfektionist- ja visst!
Väskan är packad med party outfits, locktänger och smink, imorgon ska gamla & gråa mamma Maja bara vara Maja och slå klackarna i taket- för det är jag värd!
Första dagen på mitt år 2013 kommer säkert vara ångestladdat, kladdigt och suddigt, men det fixar jag för 13 är mitt år, såklart finns det en mening varför jag har 13 tatuerat på hälsenan, så håll i er och välkommen till mitt år!

Avslutar denna Söndag med att måla tassarna, trycka i mig ostbågar och fundera på vilka skor jag ska ha på mig den magiska natten!

Denna dag har varit lång, för lång för mitt tycke!
Jobb på skobutiken med världens klokaste och roligaste människa.
Känner alltid ett lugn i hennes närhet, känner mig fin & duktig!
Önskar att hon var en familjemedlem till mig, underbara människan!
Timmarna rusar iväg och jag får träffa min betydelse en timme innan nästa jobb kickas igång! Det betyder massor.
Klarar inte en dag utan Milo, inte en enda dag! Det bara går ju liksom inte, hur ska jag klara av att dela honom med hans pappa ? Hemska tanke. Men så är verkligheten och det är bara dags att börja vänja sig! Hujedamig !
När jag kliver in på jobb nr 2 möts jag av en annan sanning som inte rör mig, ändå vill jag kräkas och ilskan gör att jag börjar gråta (!)
Stampa ner mig, spotta på mig, slit ut mitt hjärta och mal till färs och ge till vargarna i skogen, skrik mig i ansiktet och våldta mig.. Det gör ont en stund men jag reser mig tids nog och blir starkare ! Men snälla såra inte folk jag bryr mig om- för det gör minst lika ont! Hade jag kunnat så skulle jag även ta den smärtan..
Mellan hysteriska skrattanfall, plötsliga tårar och en svajande hes röst så har jag ju självklart hunnit med att sätta på mig mitt pokerface och mitt läppstift för att le och skratta bakom baren och servera öl & drinkar, en å annan tallrik här även ridit på min vänstra underarm.
Med stora hökögon i färgen brun har jag spanat åt höger.. Åt vänster .. Åt höger igen, i jakt efter han som ska bli min rebound, min övergångskille- självklart utan vidare framgång.
Vart är du ?
Börjar tröttna på Mr Bass, han är ju bara intresserad av alla andra, han ser liksom inte mig, utan varje gång våra blickar möts och jag väntar på att han ska starta en konversation så kommer Blair, Serena och alla andra och stör..
Så nu söker jag Dig som finns lite närmare och inte bakom rutan !

Med trötta ögon och tungt huvud lägger jag ner huvudet på kudden direkt efter jag rufsat om håret lite extra, för det är ju så skönt!
Gömmer bröstvårtorna under täcket, ihopp om att ha dom kvar imorgon- jag tänker fightas med kylan som försöker sno dom av mig, samtidigt som jag ligger som en båge- en ooostkroook som min Västerås vän Maria Montazami hade sagt!

Tack och godnatt livet !

Jag har nått att berätta.. Nått att erkänna..

Underbart att vara tillbaka på bästa jobbet- skobutiken!
Inte nog med att energin fyllde min kropp när jag öppnade dörrarna till butiken så fick jag även en julklapp!
Jag har det bra jag.
Dagen bjöd förutom på mysmorgon med betydelsen i livet även på en girls-night, långt in på natten!
Pratet om allt från snoppar & mens till meningen med livet avslutades med en massa oändligt många varför ?
Värsta som finns är varför ?
Skratt, tårar, missions, planer och kärlek avrundar nu min dag.

Karusellen är i rullning, kom och ta ett åk vettja..

Aldrig varit bra på att plantera blommor, kanske därför jag endast har plast eller siden blommor, de dör aldrig!
Allt levande dör, vissnar, försvinner eller går sönder!
Tänk om allt var av siden eller plast!
Då hade man även kunnat plocka bort saker när det inte passar in längre och sedan plockat fram igen när man saknat det, så enkelt är det asså inte i riktiga livet.
Så istället för att överdriva och kalla mig för Maja med dom gröna fingrarna så passar Maja med hornen in bättre, för att bara för att jag inte kan plantera blommor så kan jag plantera annat!
Ett exempel är att "råka" tappa ett hårspänne mellan soffdynorna när man besökt en kille som man inte får, eller så enkelt som att lägga sin tofs i den förbjudne killens byxfickor eller jackficka.
Det däremot mina vänner är enkel plantering!
Hur många av er där ute har planterat nått bara för att visa att ni finns utan att presentera er ?
Let the game begin..

Som sagt när mörkret lägger sig, lägger sig även förståndet. Det enda som inte lägger sig med mörkret är hjärnan som alltid går på högvarv!
Skräck blandad förtjusning beskriver min dag strax innan även jag stämplar ut brevid Milo med blicken fast på min Chuck Bass.
God natt!

Varför kändes redan hem till nys staden så lätt? Varför var det inte jobbigt eller ledsamt?
Konstig känsla men skönt att slippa tårar och ilska ! Jag kommer fan klara det här !
Efter timmar med tjejsnack, kaffe och lunch var det dags att återförenas med världens bästa kollegor och skaka drinkar och rumpa bakom baren!
Timmarna rusade iväg och rädslan att sova helt ensam var ett faktum, orolig att jag skulle ligga vaken hela natten blandades med rädsla att skicka sms till nån/några för att slippa vara själv slog mig som en käftsmäll i ansiktet!
Även det gick bra och jag somnade som en liten baby nerbäddad i varma täcket.
Utvilad och pigg ska jag ta tag i så mycket i livet som jag bara kan denna lediga dag innan jobbet kallar resten av veckan!
Julen är bortstädad och nya rosorna som inköptes i Västerås pryder nu min hall! Att lite blommor kan göra så mycket!
Viktigt och jobbigt samtal väntar..

Här ligger jag igen, försöker att förstå vad som har hänt..
Sista natten i flickrummet med dom blå tapeterna, som engång var vita med blyerts klotter på, på sidan av sängen- där ställde sig alla kompisar och blev mätta och fick sitt namn skrivet på väggen där deras huvuden slutade. Minns inte när vi tapetserade över det men det känns som jag vet vart mitt namn var, under alla andras.
Kommer ihåg vart jag hade en bokhylla som gick i ljusrosa ton, med parfymer på, dejt! Jag hade alltid robyns dejt.
Kan inte låta bli att tänka på att Västerås en gång varit mitt liv, oavsett hur mycket jag verkligen vill tillbaka så får jag nog leva med att aldrig komma tillbaka på heltid, antar att jag måste bo i nya lilla staden? Den tanken har ätit hål i huvudet på mig hela den här långa veckan, nu tycks masken vara mätt och hålet blir inte större men kommer hålet försvinna? Eller ska jag leva med det?
Galet mycket frågor, fruktansvärt lite svar.
Efter en underbar dag med familjen med endast lite oro i kroppen, har nu oron börjat växa, rummet är mörkt, allt är tyst, mina tankar ekar i hela huset och jag önskar att jag var en person som inte behövde tänka och planera, men det är jag tyvärr inte.
Imorgon kommer verkligheten ikapp mig, å jag som redan hunnit bygga upp min fasad & inbillat mig att livet var på rullning!
Familj, vänner och hela mitt skydd kommer imorgon vara längre och längre bort, och jag ska vara stark och fightas med den bittra sanningen.
Jag ska vara stark när jag för första gången på 9 dagar ska träffa killen som tog mig med storm för 3 år sedan, som gav mig min fina son, det är även den killen som har varit otrogen & gått bakom min rygg!
Hur kommer jag reagera när jag träffar honom efter att ha haft det nödvändigaste i resväskor medans han i samma stund träffat henne?
Arg för att respekten och tilliten är lika borta som julafton är om några minuter? Ledsen för att vi inte pratade med varandra mer? Eller kommer jag känna mig konstigt lättad att det är över, eftersom vi bara var mamma&pappa i slutet och inte pojk&flickvän? För hittills har jag tampats med dom tre känslorna om vart annat, så jag hoppas att min hjärna väljer bort två alternativ imorgon så det underlättar för mig, så jag bara behöver bearbeta en känsla åt gången.
När känslosvallet är över ska jag packa upp livet, betala räkningar, lämna mitt barn för första gången, bearbeta det en stund och slutligen ska jag göra entré på jobbet för första gången på 10 dagar.
Med vetskapen att allt har en mening så hoppas jag att jag snabbt är på banan igen, nått annat kommer den här händelsen att ge mig i slutändan. Så är det, för det vet jag.
Mellan toppar & dalar mellan upp och ner kommer jag krypa ut och vara starkare än någonsin innan, om det så ska ta mig 2,5 år igen att kunna lita på nån som det gjorde efter min första pojkvän som även han bedrog mig, så kommer mitt psyke vara lika starkt som hulkens muskler.
Heja mig!
Med det här sagt måste jag även tillägga att jag för det första är kompis med min första kärlek & ungdomskärlek som har fått lyssnat många timmar på mig den här veckan och för det andra även är kompis med stora kärleken och pappan till mitt barn, då vi är överens om valen som kommer att behövas göras för allas bästa i framtiden.

Att älska nån för det finaste man kan få av någon, ett kärleksbarn, och i samma stund hata samma människa för val som gjorts och som kom att kosta mig mitt hjärta och min tillit är en underlig känsla men jag ska lära mig att leva med den.

Tack alla som hjälpt mig & lyssnat på mig när jag gråtit så jag inte kunnat andats och tappat tron & varsågod till er som mår bra av detta.
Den enes död, den andres bröd..
God natt!

Att få fira jul med fina familjen i Västerås och världens bästa Milo är guld!
Jag har allt jag önskar mig- ett friskt barn.
Resten är oväsentligt känner jag..
Men om det finns nån snygging som inte har nån att ge dyra smycken åt så kan jag ställa upp som volontär, eftersom jag är så hjälpsam!

God jul vänner & fiender, aa ni läste rätt!
Alla förtjänar en fridfull jul!

Känslan att kunna skratta är underbar, det ger livet extra tid att i slutet hinna med det man vill hinna med, right?
Sean banan är kung, vilken rolig filur!
Ler bara jag ser människan!
Tänk att ha han hemma när man känner sig låg!
Så snälla tomten- jag har varit snäll i år, för snäll till och med..
Så kan jag snälla få en egen Sean banan att ha i vardagsrummet när jag gråter till sorgliga filmer, att ha han i köket när jag lagt huvudet vilandes på armarna över köksbordet, eller när vanliga Majatankar connectar med djävulens tankar!

Klockan är 22.22- önska dig nått!

Gett lite lycka åt dom som mår bra när det går dåligt, men allt kommer jag inte ge för nån annans skull.
Så medans många gottar sig i smaskiga detaljer så gottar jag mig genom att titta på min otroligt fina son som idag dessutom är super snygg i sin nya bondelid skjorta, lyckan att granska Liten när han sliter upp paket efter paket och lyckan skiner igen hela han.
Sån liten människa ger så mycket lycka och kärlek, ofattbart och nästa overkligt.
Säger dom inte att har man otur med kärleken så har man tur med spel?
Isåfall kommer jag dra hem storvinsten under uppesittarkvällen, lyllos mig!
Undra vad jag ska göra för allt jag vinner? Hmm dags att skriva en lista..
Vinst eller inte, jag ska trycka 10kg godis, för min kropp har tydligen lämnat 5 kg nånstans, om det var den långa bilfärden mellan Karlskoga-Västerås i Söndags, i bollhavet på leklandet eller om dom kilona ligger kvar i solariet kan jag tyvärr inte veta, lika bra det kanske?
För man ska inte vända sig om och leta efter det som redan är borta och försvunnet, utan man ska bara blicka framåt, så välkomna nya julkilon och välkommen nya 2013!

Milos bilar rullar över hela golvet, mysbelysningen är på och jag är omgiven av familjen. Jag är rik!
Glöm inte varför vi firar jul..

Från stark & tuff, från bra självkänsla och självförtroende till känslan av att inte vara värd ett skit!
Den övergången är hård och tar hårt på kropp och själ.
"Man behandlar andra som man vill bli behandlad själv"..
Man tackar!
Men det lär bara gälla i en riktning som en envägskommunikation? Bara åt ena hållet, right ?
Trodde från början att jag bara blivit utsatt för ett praktexemplar av skitstövel, men börjar fan tveka!
För när självförtroende är på botten och man försöker hitta tillbaka till sig själv mellan blöjbyten, pokerfacet och alla lögner som ständigt yrar runt huvudet när man dessutom bor i en resväska med sitt barn på armen så är man inte så kaxig och tuff längre och hjärnan börjar då såklart spöka.
Ungefär som en person med dåligt immunförsvar blir dålig av minsta lilla bacill blir jag nedbruten och mindre för varje lögn, svek och bråk.
Det sorgliga är att tillslut inbillar man sig att man är värd noll och ingenting..
Det sorgliga är att folk gottar sig i andras olyckor.. Det är skrämmande!
Det positiva i allt skit är att om man redan är nere på botten så kan man bara klättra uppåt, och bli starkare!
Och det tänker jag göra, synd om den som försöker hindra mig igen, den lär tänka igenom sina finaste stunder i livet!


Carrie Bradshaw: om han verkar för bra för att vara sann så är han nog det.

Under allt elände har dagen varit bra, julhandling, shopping, bus&lek land med Milo!

Doften av kaffe, bananer i pyjamas och återigen dags för lekland för Liten men denna gång i Västerås.
Kan smyga sig fram en bra dag av detta..

Och inte idag heller kommer historian om det avslutade förhållandet! Tyvärr mina vänner och fiender! En vacker dag kommer Bibeln stå här men inte ännu!

Istället focuserar jag på Milo, min familj och att försöka skratta mycket, å jag lyckas- jag är fan bra.
Ena stunden är livet på sne andra stunden är livet bra, som annars i vardagen!
Kan ena stunden känna att jag vill ta en spade och gräva ner mig.. Eller nån annan, tills jag styr upp tankarna, det finns dom som sitter med fruktansvärd magknip för att julen står för tröskeln, för att det inte finns nån familj, eller för att julen består av fest, kaos och fylla!
Fruktansvärt, men vanligt i vårat samhälle.
Jag har det bra.
Dagen spenderades bland hysteriska julfantaster på stora Erikslund, med mina favoriter i spetsen!
En blandning mellan osmarta kommentarer och samtalsämnen som spårar gör att bilen vinglar fram genom snön för att skrattet tagit över !
Skräpmat-paket till mini-bus-lek-kärlek och massa kaffe!
Runt huset ute på landet har mörkret slagit till sedan länge och jag kan inte låta bli att tänka på alla spöken som förmodligen kommer hälsa på mig inatt, rädd som en mus lyssnar jag på snarkningar från varje hörn och funderar själv på att sova, men ju fortare jag somnar ju närmare kommer jag julen- grinchen är fortfarande i mitt huvud & jag bävar för att höra julklapparna läsas upp och höra ekot från " god jul Maja & Micke önskar.." Eller "god jul Milo önskar pappa & mamma" . För vi finns inte längre, inte tillsammans iaf.
Tillslut kommer allt kännas normalt men idag är det fortfarande overkligt att tänka tanken på att jag är singel med småbarn.
Nog om det..

Morgondagen bjuder på äventyr, jag längtar!

Självförtroende, tillit & tron på mänskligheten ligger under den tunga snön!
Hoppas nån skottar fram den så jag slipper vänta ända tills våren kommer och smälter bort snön så jag kan komma åt mig själv!

Ut och slåss med resten av Västeråsarna i julhysterin som landat likt ett täcke över oss!
Livet en kväll på balen på slottet..

Känner hur det vibrerar i jackfickan när shoppingandan har tagit fart och blir helt varm i kroppen och glad, fina gamla vän!
Där får jag sanningen i vitögat- en av anledningarna att bloggens statistik kan ha stigit är för att folk är så vidriga!
Storbystade bloggerskor- tackar!
Det står allt möjligt skit om mig, som vem som hellst kan hitta och läsa på nätet!
Ser ut som en knulldocka, inte mer att ha än att endast titta på (!) osv osv!
Hur i helvete orkar folk?
Ena hjärnhalvan blir frustrerad och arg och vill därför lägga ner bloggen, ingen ska av den anledningen få läsa om mitt liv medans jag brottas med den andra hjärnhalvan som är den starka av mina två sidor, varför ska jag sluta med bloggen för att folk är äckliga? Jag skriver för min skull, ingen annans!
Jag ska väl bevisa motsatsen?
Blandade känslor angående det som med mycket annat i denna vardag som tagit en tvär vändning!
Frågan är om jag fortsätter min bok fast ett nytt kapitel eller om jag stänger boken, slänger upp den på vinden och kastar nyckeln för att på påbörja en helt ny bok- en perfekt och felfri bok i mitt tycke?

När tankarna tagit sig en redbull för mycket och flyger, så parkerar jag kroppen i soffan framför dumburken tills tankarna är på rätt plats igen!

Ännu en underbar Onsdag i detta liv.

Hur kan min blogg blivit så intressant senaste dagarna? Statistiken pekar rakt upp från i Söndags, how come?
Så vilka är ni därute som plötsligt fått intresse för det som händer runt mig och min familj ?
Ni är så klart välkomna, bara nyfiken..
För ovanlighetens skull är Maja nyfiken igång, alias Maja spion.
Vänner & fiender välkomna till min bubbla som för tillfället är en stilla stående karusell, men snart kommer en galen cirkus att dra igång- så håll i er!

Idag blir det shopping!

Att skriva några rader har alltid varit en av mina lättare sidor, negativt eller positivt spelar ingen roll.
När ord inte räcker till eller kan formuleras bra från munnen, då är det mycket bättre att skriva.
Som yngre hade jag svårt att prata känslor & var nog inte intresserad nog för att skriva av mig, eller för cool.
Men idag skriver jag hellre, då hinner jag tänka ut ordentligt också vad jag vill få sagt, utan att bli avbruten eller tappat på tungan. Sån är jag! Alla är vi olika & det ska vi väl tacka gudarna för, tråkigt om vi alla var lika och tänkte lika!
Bra betyg i Svenska från 7e klass till sista året på gymnasiet. Nått bra jag har hunnit åstadkommit !

Om natten kommer spökena.. Hujedamig!

Snart jul, julstämningen är så långt borta som den kan vara, tack för det.
Hur ska jag då kunna fira jul?
Den som lever få se..
Detta nyår kommer nyårslöftena se lite annorlunda ut om man jämför med andra år i livet.
Innan både hysteridag 1 och hysteridag 2, så ska en hel del hinnas göras.
Börjar med barnprogram med Milo, kaffe och huvudvärk.
Nyfiken på vad denna dag bjuder på?

Den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet, å allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvet'.
Det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna.
Och jag somnade den natten i tron på att allt var en del av en kärleks historia men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria.
Och den stund som jag kände så nära var blott Alvedon och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån.
Kom änglar kom älvor det börjar bli kallt, graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis, det fryser nu sakta till is.
Och du somnade den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra o om nån som vill ge dig värme när allting känns kallt, och nån att beröra.
Å jag hade kunnat gjort vad som helst för att höra tanken, men själv låg jag tyst i min säng o så frälst av den farliga branten jag liksom föll över kanten.
Kom änglar.. Kom älvor..
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat,
där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat.
För så änglar kom ta mig till honom och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annan stans.
Det hjärta som skulle bli ditt på nå vis, det fryser nu sakta till is..

Ååå herregud!

Gråtit, skrattat, sovit, ätit, festat, skrikit i frustration, tjutit av lycka, tagit till mig orden, använt som min mentor i livet..
Lars Winnerbäck ❤

Svart!

Hemma kl 4.00 från barjobbet som bjöd på en stor julfest, där bakom baren levererade vi allt vi hade och kunde, med sprit på hela armarna och håret i hästsvans möter jag mörker och tystnad på B-gatan. Vet inte hur många varv jag snurrar i sängen, vet inte ens om jag hamnade i djupsömn men 7.30 ringde klockan och jag kliver upp med rödsprängda ögon och letar fram mitt liv- läppstift, iPhone och bilnyckeln!
Slänger mig in i en kall bil och beger mig mot villaområdet för att hämta upp min kumpan som ska följa mig till mer-bläck-på-kroppen-killen.
Hinner köra i ca 5 minuter när jag får sladd och kommer fram som en snurrande karusell i rondellen och studsar in i kantestenen och repar mannens fina vinterfälgar (!) varför just nu? Varför jag?
Lite mer yr än innan kastar vi oss iväg till Västerås.
Hittar en parkering efter om och men och springer upp för trapporna till tatuerare, smärta-olidlighet-rastlöshet-lycka & och tatueringen sitter i min nacke, som den kommer pryda mig i sommar iklädd tubtoppar och bikinisar!
Stel som en tant kastar vi in oss i bilen för att åka 15 mil tillbaka, trodde vi..
Drive, back, drive, back, yes vi är fast i vinterlandets mecca- snödrivan från hell.
När livets bästa sekundrar passerat och vi gett upp livet för några sekunder så slänger vi en blick på varandra, jag och min soulmate.. Gangnam style dansen är i fullt pådrag och tårarna sprutar.
Måste vi adressändra till Skjutbanegatan?
In och ut ur bilen för att sparka bort snö och gasa ihopp om att komma loss, det är då gubben dyker upp som gubben i lådan eller som sänt från ovan!
Go gammal gubbe hjälper oss loss och lättnads sucken kom inte bara en gång.
Halkar oss fram till lilla nya staden, tackar av fina kompisen och poppar vidare på hög volym och ler åt våran lilla resa, leendet lämna mitt ansikte kort därpå när jag ska in på våran äckliga-omöjliga-parkerings ficka, ratten låser sig och jag jag kan inte svänga, hur fan går det till? Måste asså köra längre ner och trycka plattan i mattan för att backa upp för backen tillbaka på vägen, right?
Plötsligt händer det & ratten är tillbaka, lyckliga jag svänger in och ska vända så jag kommer upp igen, fortfarande dansandes och sjungandes..
Det är då våran låga jävla plogbil får lite snö under sig och fastnar IGEN!
Kör så det ryker och låter, inget händer och jag funderar på riktigt på självmord.
Världens bästa svärfar kommer med skottspade i högsta högg, och till fucking jävla slut är vi loss, fastnar igen, kommer loss!

"Tack fina BMW men idag var du nära på att bli en present till nån gammal uteliggare eller som dekoration i ån"
Från och med idag har vi infört ett uppehåll mellan oss, tillsvidare..

Repade fälgar, snövallar likt skyskrapor, öm nacke och kallt kaffe, man tackar!
Med nybryggt varmt kaffe, sovande baby-boy och serier på TVn i sovrummet tackar jag för mig och inväntar nästa äventyr- full man på ingång efter 3.00 inatt.

Väntan i rummet där föräldrar och familj ska vänta var oändlig, alla känner alla.. Som vanligt. Kul för dom! Själv kändes det som tiden stannat i världens tråkigaste värld, där var jag fast!
Tillslut släcks salen ner och svaga toner från söta små barnröster hörs och kommer närmare! Mys.
Min lilla kung kommer i sin tron- frökens famn. Självklart utan den super söta mössan som jag önskade att liten skulle gå med på att ha på sig, men ikke.
Lika söt för det, och konstigt nog ganska lugn. Hade ju tänkt mig värsta senariot där Milo skulle dra lucian i håret, hoppa och skutta och bara vara Milo, men han hade fattat reglerna och satt så fint ner på scenen och tittade ut på folket som kollade in lilla luciatåget.
Jag är galen med kameran och fotar massor att jag knappt kommer ihåg vad som sjungdes.
Lägger ner kameran och focuserar på alla små pepparkakor och tomtar, det är då jag får syn på vad Milo gör medans alla fina flickor med lockigt hår sjunger och bara är allmänt söta.. Han slickar snoret som rinner ner för hans små näsborrar (!) Neeej sluta tänker jag och hoppas på telepati mellan mig och min son, utan framgång. Han måste givetvis titta ner på näsan samtidigt så hans blå ögon blir helt i kors och tvärs.
Men han var ju iaf stilla, tack för snoret som uppehöll han.
Lokalen tänds upp och applåderna strömmar ut och fyller rummet, det är fika dags..
Åå jisses, ska jag sitta själv som en utomjording?
Snoret är borta sedan länge så Milo är rastlös (tack för det) och benen snurrar som på tecknade filmer när dom springer fort, jagandes är igång och jag slipper sitta och titta i taket.
Yes!
Alla ungar springer runt och överallt, mitt i är Milo skrattandes och lycklig.
Det värmde mamma hjärtat.
Som tur är ville betydelsen i livet med hem så jag slapp gå fram och tillbaka.
Bra luciadag.
Trött och säkert nöjd över sin instats stämplar snart Milo ut och somnar.
Bara 365 dagar kvar till nästa gång !

Dan före lucia!
Kameran är på laddning och pepparkaks dräkten är framme, imorgon är det Milos första luciatåg, med eller utan hysteri om alla dessa pepparkaks gubbar! Sällan att nått blir till överdrift! Min kille ska komma från pepparkakeland imorgon, den sötaste därifrån också.
Blödig som man är kommer väl krokodiltårar och hysteriska anfall på besök när ungarna sjunger och håller varandra i händerna!
Åå Gud ge mig styrka att klara detta utan att sticka ut för mycket.
Ska dessutom gå ensam medans resten av barnen har med sig stora släkten.
Ensam är stark, visst ?
"Klappar mig själv på axeln"

Minne för livet att se sin betydelse i livet gör sitt första tåg!

Orättvist! När jag får sova och inte har mer än väckarklockan Milo att anpassa mig efter så vaknar jag akut kissnödig och hungrig, 4.45 (!) och kan inte somna om, varför ? Vrider och vänder mig och luktar på Milo om vartannat, nu är det nog.
Det måste nog vara skottpeng på mig, visst?
Blir några avsnitt GG och för tidigt morgonkaffet, säkert lika gott dock men det är inte rätt!
God morgon världen- vilken underbar dag !

Två saker har inträffat denna kalla vinterdag som inte hör till vanligheterna..
Plötsligt händer det, right?
1. Efter att ha pratat med min fina mamma och fått tårar i ögonen för att hon alltid, verkligen alltid tänker på alla jämt så vill jag med vara som hon, givmild med ett hjärta av guld! Hon ska ner på stan imorgon och köpa leksaker till barn som inte får några julklappar, till barn som hellre skulle hoppa över julen för att dom inte har någon som bryr sig, eller inte finns.
Det var då jag bestämde mig..
Några trappsteg senare och Milos rum fick sig en omgång, en stor påse leksaker flyttade ut ur minis överfyllda lekpalats och följde med bilen tillbaka till Västerås och slutligen kommer det till behövande barn.
Till er alla, från allas våran Milo- en riktigt god jul!

2. Eftersom att inte fått bort oljan ur håret, fick det blonda barret sig en rejäl omgång i duschen, av inte mindre än Mr M's öl.
Alltså inte som i "ta ett varmt bad med en kall god öl" utan mer med betoning på "snabbdusch så inte Milo river lägenheten och vänt upp och ner på en ljummen öl över huvudet som rinner i hela mitt ansikte och luktar alkis".

Nått som däremot hör till vanligheterna är att Liten är hyperaktiv och speedad, och vägrar sova.. Ikväll.. Igen.

Hej å hå!

Barnvakt till underbara Charlie imorse gav absolut inga baby-längtar-tankar, eller ? Check !
Efter ha myst med Liten C blev jag bjuden på lunch på stan, det är inte varje dag och inte av en fin tjej dessutom! Många skratt och lite skvaller, som det ska vara! Därav hennes fina smeknamn by me: Galenpanna!
Avslutar eftermiddagen med paket på posten och energipåfyllning av liten del av familjen som hälsar på !
Lyxdag-Tisdag !

Ledig Måndag kickas igång med fika hos fin vän och hennes baby-boy med mitt trollbarn i spetsen!
Perfekt!
Plock och hemmamys, dels underbart efter jobbhelg och dels det enda rätta efter att ha börjat hår-kur som resulterar i att jag ser ut som ett äckel som aldrig har tvättat håret. Men det blir bra, right ?

Nedräkning till morgondagen är påbörjad då jag ska bosätta mig i ett solarium hela dagen, eller tills jag inte är genomskinlig längre..

Att önska sig lite snö var tydligen en misstolkning då tydligen hela himlen öppnat sig och öst ner snö, plus en storm på det -check!
Då var det klart för denna säsong, eller?
Vaknar tidigt imorse av en halvt hysterisk pappa som gormar att han minsann inte tänker släppa iväg mig och Milo i detta oväder, när min pappis inte tycker att man ska nyttja bilen då är det nog så, för rallykalle him self har minsann aldrig problem att köra oavsett väder & vind, utan skriker alltid högst och härjar som en galning bakom ratten i bilen för att alla andra bilister kryper fram och inte kan köra!
Gnuggar mig i ögonen och kollar ut på vinterlandet som yr utanför fönstret bakom adventsljusstaken och konstaterar att pappa faktiskt har rätt, konstigt nog tycker JAG att MIN PAPPA har rätt- det händer inte ofta (!)
Överväger med min stöttepelare, rådgivare & bästa vän även kallad mamma, och självklart ska inte jag och Milo ut i busvädret för att köra 15 mil för att jobba 2 (två) timmar, nej nej!
Flyg, skolbussar och tåg inställda- välkommen vintern, jag checkar ut!
Så enda sträckan som svarta Madame, min nya vän BMWn ska rulla är korta biten mellan föräldrarnas hus..
"Vet att det är en rondell här, eller ? Har jag fel ? Den syns inte men jag har för mig att den ska vara här nånstans! Jag tar ut svängen för att ev hindra att jag kör på kanten, vilket skulle vara typiskt mig, tar kanske ut svängen för mycket för plötsligt är jag nästintill fast, djup snö.. Vitt överallt ! Hej å hå- jag är på gräsmattan och spinner runt (!) "
Bilen blir efter det orörd och några samtal senare är jobb, dagis och sambo informerade om dom nya spelreglerna som gäller. Vi blir kvar i Västerås- en natt till!
Inte varken mig eller Milo emot. Här blir jag serverad allt och lever som ett barn jag en gång var här medans Milo får all uppmärksamhet av allt och alla i omgivningen så gissa vem som spelar på det och är Tarzan hela dagarna?
Vi har det bra.
Men samtidigt nånstans finns en saknad, en tomhet och en längtan..
Mr M ska bli ihjäl kramad när han kliver innanför dörrarna på B-gatan imorgon kväll nångång strax innan dygnet byter skepnad!

Ligger ännu en natt i ett av mina barndomshem, denna gång hos styvfar och mamma på vägen By ute på landet!
Milo sussar sött och om jag lyssnar ordentligt hör jag hur det yr runt husknuten, skräck-blandad-förtjusning.
Med endast 30 minuter kvar av dagen och ännu lite närmare jul bestämmer jag mig för att sluta min bruna ögon, dra ut tofsen i håret och rufsa runt för att slutligen nudda kudden och drömma mig bort en stund!
God natt vänner & fiender, vilka ni nu är som läser..

Plattan i mattan mot gamla staden!
Får stanna på en rastplats efter vägen för att Liten har hällt ut alla Tom&jerry kex i hela baksätet och sparkat halvt ihjäl sin dvd (!)
Men att komma därifrån lätt som en plätt var inte enkelt då det kändes som jag hade risk 2an igen dvs halkan, slirar tillslut loss och kommer iväg, några långa minutrar senare är vi oskadda och hemma i barndoms hemmet, lovely!
Fiket Villa Vanilla som vi besökte var helt i min smak, litet och mysigt och med mycket fin inredning till försäljning, senare kallat öppna förskolan då vi var en bunt mammor och barn som shakade loss med leksaker och nappflaskor i högsta högg.
Att träffa gamla vänner är absolut bland det roligaste som finns.
Hotell Pappa-på-Granlidsvägen blev besökt av mig och Liten och förvandlades till Milos egna disco med bus, musik, bullar och galenskap!
Annars ganska hårda rutiner på sov & mat klockan var idag rubbat och Milo fick bestämma själv så strax innan 22 stämplade min betydelse ut för denna dag, själv tänker jag andas in minnen, underbara känslor och familjeluft ett tag till innan jag också kryper till kojs!

Imorgon slirar vi hem igen, längtar på ett sätt men på ett annat sätt inte.. Weird!
Längtar efter mannen i mitt liv, pappan till mitt barn, min själsfrände..

Förutom behov av mat, värme, kärlek, sex & pengar så har iaf jag mycket mera behov och krav på vardagen!
Ett livsnödvändigt behov är VardagsLyx, spontanitet och och impulsivitet.
Nog för att rutin och vardag är något av det bästa jag vet så är jag ändå lika förälskad i just-nu-utan-att-tänka-känslan!
Istället för att städa, laga mat, springa på dagis och natta Liten i tid så tänker vi åka till barndomsvännerna i Västerås och unna oss lite av inga-regler-normer-Tisdag !
Jag har saknat mina barndomsvänner massor och kan knappt bärga mig tills morgondagen gryr och kylan biter fast i våra kinder på väg till bilen mot min fina stad och fina minnen!
Nostalgisk, som vanligt.

Julpyntet är framplockat -check!
Väskan är packad- check !

Är det meningen att jag ska frysa hela dagen ? Knottriga armar och blåa läppar sedan jag gick upp med Milo i ottan!
Ser svinkallt ut ute, stämmer säkert!

Morgonen bjöd på lek och julpynt!
Trevlig start på veckan.

Mellan frukost-bus-tvätt-dagis-jobb-lunch-mellis-städ-handling-matlagning-disk-kvällsmat-disk-nattning

Ungefär varje dag..
Så är Chuck Bass och dom andra energipåfyllarna det enda rätta!