Hemma kl 4.00 från barjobbet som bjöd på en stor julfest, där bakom baren levererade vi allt vi hade och kunde, med sprit på hela armarna och håret i hästsvans möter jag mörker och tystnad på B-gatan. Vet inte hur många varv jag snurrar i sängen, vet inte ens om jag hamnade i djupsömn men 7.30 ringde klockan och jag kliver upp med rödsprängda ögon och letar fram mitt liv- läppstift, iPhone och bilnyckeln!
Slänger mig in i en kall bil och beger mig mot villaområdet för att hämta upp min kumpan som ska följa mig till mer-bläck-på-kroppen-killen.
Hinner köra i ca 5 minuter när jag får sladd och kommer fram som en snurrande karusell i rondellen och studsar in i kantestenen och repar mannens fina vinterfälgar (!) varför just nu? Varför jag?
Lite mer yr än innan kastar vi oss iväg till Västerås.
Hittar en parkering efter om och men och springer upp för trapporna till tatuerare, smärta-olidlighet-rastlöshet-lycka & och tatueringen sitter i min nacke, som den kommer pryda mig i sommar iklädd tubtoppar och bikinisar!
Stel som en tant kastar vi in oss i bilen för att åka 15 mil tillbaka, trodde vi..
Drive, back, drive, back, yes vi är fast i vinterlandets mecca- snödrivan från hell.
När livets bästa sekundrar passerat och vi gett upp livet för några sekunder så slänger vi en blick på varandra, jag och min soulmate.. Gangnam style dansen är i fullt pådrag och tårarna sprutar.
Måste vi adressändra till Skjutbanegatan?
In och ut ur bilen för att sparka bort snö och gasa ihopp om att komma loss, det är då gubben dyker upp som gubben i lådan eller som sänt från ovan!
Go gammal gubbe hjälper oss loss och lättnads sucken kom inte bara en gång.
Halkar oss fram till lilla nya staden, tackar av fina kompisen och poppar vidare på hög volym och ler åt våran lilla resa, leendet lämna mitt ansikte kort därpå när jag ska in på våran äckliga-omöjliga-parkerings ficka, ratten låser sig och jag jag kan inte svänga, hur fan går det till? Måste asså köra längre ner och trycka plattan i mattan för att backa upp för backen tillbaka på vägen, right?
Plötsligt händer det & ratten är tillbaka, lyckliga jag svänger in och ska vända så jag kommer upp igen, fortfarande dansandes och sjungandes..
Det är då våran låga jävla plogbil får lite snö under sig och fastnar IGEN!
Kör så det ryker och låter, inget händer och jag funderar på riktigt på självmord.
Världens bästa svärfar kommer med skottspade i högsta högg, och till fucking jävla slut är vi loss, fastnar igen, kommer loss!

"Tack fina BMW men idag var du nära på att bli en present till nån gammal uteliggare eller som dekoration i ån"
Från och med idag har vi infört ett uppehåll mellan oss, tillsvidare..

Repade fälgar, snövallar likt skyskrapor, öm nacke och kallt kaffe, man tackar!
Med nybryggt varmt kaffe, sovande baby-boy och serier på TVn i sovrummet tackar jag för mig och inväntar nästa äventyr- full man på ingång efter 3.00 inatt.