Dec. 17, 2012

Den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet, å allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om, för det ekar i huvet'.
Det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna.
Och jag somnade den natten i tron på att allt var en del av en kärleks historia men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria.
Och den stund som jag kände så nära var blott Alvedon och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån.
Kom änglar kom älvor det börjar bli kallt, graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis, det fryser nu sakta till is.
Och du somnade den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra o om nån som vill ge dig värme när allting känns kallt, och nån att beröra.
Å jag hade kunnat gjort vad som helst för att höra tanken, men själv låg jag tyst i min säng o så frälst av den farliga branten jag liksom föll över kanten.
Kom änglar.. Kom älvor..
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat,
där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat.
För så änglar kom ta mig till honom och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom nån annan stans.
Det hjärta som skulle bli ditt på nå vis, det fryser nu sakta till is..

Ååå herregud!

Gråtit, skrattat, sovit, ätit, festat, skrikit i frustration, tjutit av lycka, tagit till mig orden, använt som min mentor i livet..
Lars Winnerbäck ❤


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0