Ligger och tänker tillbaka, 2 år-
Då slemproppen gick (!) vad fan är det här & tittar ner på nått alienliknande slajm sak i toan? Googla, som alltid!
En vadå? Slempropp? Jahapp spännande tänkte jag och la mig igen med lite konstig magvärk.
Magvärk är nämligen vardag i mitt liv..
Vaknar pigg och glad morgonen därpå och bestämmer mig för att träna och börjar med knäböj och avslutar med nästan en mils promenad.
Ylar till musiken i öronen och vankar som en felpåsatt anka!
Kommer hem anfådd och svettig, men heey vad gör det om 100 år?
Dagen därpå är pappan till betydelsen på jobbet och jag börjar känna mig konstig i hela kroppen, förkylning på G?
Pratar med min finaste vän och börjar då känna mig riktigt konstig, smärtan från hell var på besök så jag blir tvungen att hålla andan mellan varven, mår du bra hörs en fin röst från andra sidan luren, och självklart mår jag bra, har bara lite ont så jag måste hålla andan och samtidigt stå på tå och gunga för att jag inte vet hur jag ska bete mig, men såklart mår jag bra!
Kompisen som inte har barn sen tidigare föreslår att jag ska klocka värken som hon påstod var värkar (!)
3 minuter mellan smärt påhoppningarna, pappan ringer och kollar läget med sin då padda till tjej!
Varken han eller jag fattade så jag hoppar ner i ett varmt bad, när jag ska upp ur badet då jag inte bara ser ut som barbapappa utan som farmor barbapappa så kommer jag inte upp och det känns som jag ska spricka.
Känner mig mer och mer som en valross och är tillslut övertygad eftersom jag tydligen ska bo i vattnet som nått sjödjur, ger upp och hoppas på bättre tider..
In rusar X genom ytterdörren då hans kollegor fattade att det var dags!
Går nästan hål i golvet i hallen innan jag bestämmer mig för att ta tjuren vid hornen och krysta så det står härliga ting!
In på BB och känner mig lugn (!) Jag kommer ju liksom inte dö bara dansa lite med djävulen en stund.
Finns naturligtvis inga rum så jag sitter på en trästol i en lång korridor och får mer ont i röven än innan.
När jag väl blir undersökt utbrister BM i lycka att jag är öppen 4 cm, hur det nu kan va nå positivt att nått är öppet.. 4cm.. Nånstans mellan mage & underliv?
Hur som så bestämmer jag mig för att gå hål i golvet på sjukhuset också, fram & tillbaka..
GE MIG KNARK ELLER SKJUT MIG!
Galen smärta som inte går att handskas med slutar i ryggmärgsbedövning och en sovande hormon Ko, Pappan slumrar i en fotölj och önskar nog i det ögonblicket att han hade hållt penisen i byxan!
Vaknar av att vattnet går och jag ser djävulen i ögat medans ryggen nästan går av och röven slits itu!
Då var det dags utbrister BM!
Krysta? Jag? Hur? Nu?
Ååå fan- då kör vi, bring the fucking action för här ska det födas barn!
I det ögonblicket kände jag nog också lite ånger att jag lät trosan glida av.
Plötsligt känner jag att jag går i tusen bitar och jag kommer på en brilliant idé- knip igen så slipper du föda, eller?
Galen Maja, tjatiga tanter som springer och kollar in i mitt spruckna underliv och en svettig karl som baddar mig i pannan!
Vem fan skämtar med mig?
KRYSTA en jävla gång för alla- ni ska få se, jag kommer klara de!
Krystar så klockorna stannar, vildvittrorna blir rädda och ljudet av en avrättning låter mildt!
Efter slakten av min kropp kom den vackraste människa jag nånsin skådat, mitt barn, min son, mitt liv!
Tidigt på morgonen en Torsdag för 2 år sedan snart, blev jag den jag är idag!
Dansen med djävulen, trippen till helvetet och tillbaka, blod, svett och tårar- det är så värt det gånger 1 miljon!
Känslan att få Milo i famnen var totalt overklig och fantastisk.
Det är det absolut bästa jag gjort.
Såå älskad från första stund!

Om 2 dagar är det exakt två år sedan denna händelse ägde rum och det känns fortfarande overkligt att jag fick äran att bli mamma till just Milo Mikael Hedström!

Medans det rinner tårar ner för mina kinder lyssnar jag på Lars Winnerbäck och tittar på min sovande trots unge ❤