Rädd eller kluven?

Efter jobb & dagis var kvällen ännu ett faktum.
Efter mys & nattning samt smekning på pannan på Kiddo så var det dags för en annan slags smekning på mig själv..
En smekning på självförtroendet- slingor i håret & mask i ansiktet.
En smekning som gick över till käftsmäll- tuggummi effekt som senare slets bort med hårborsten (!)
Jag som redan har sånt tjockt svall skänker gärna några tussar till toa-monstrerna, eller ?
Hur som hellst, med eller utan tuggummi så är mina tankar på olika håll denna kväll, eller snarare natt som snart övergår till ny dag!
Några tankar som alltid snurrar som en hamster i hjul och några nya.
Tro't eller ej men trots alla demoner, spöken, planeringar, mål och vanliga funderingar bakom min blonda peruk och långt bakom mina bruna ögon så går hjärnan lite på övertid, tänker en del.. På han! Kan inte svara på om det är han med stort H, men nått speciellt är det med han, så är det bara.
Han är snygg, sexig, snäll- Magic S!
En omtänksam & jätte rolig kille som är jätte bra med Kiddo, vad mer kan man begära?
Men tänk om Sex and the citys Carrie Bradshaw har rätt: om han verkar för bra för att vara sann så är han förmodligen det?
Är min okänsliga sida för stark eller är jag ärrad för livet för att jag tidigare tillåtit mig fastna i råttfällan som lockade med en stor ostbit under köksbordet?
Om jag inte slutar vara misstänksam, tro att allt är lugn & bara vara splittrad så kommer jag som så många gånger förr tappa fattningen, göra nått drastiskt för att sätta stopp innan det går för långt och jag blir för involverad i känslor (!)
Sån är jag! Är magkänslan konstig och oddsen är emot- då ska jag trampa i gyttjan tills jag får kramp och faller, om allt känns bra och jag trivs- då blir jag rädd och måste söka anledningar till att avsluta för att slippa släppa in nån och bli sårad! Ju mer du känner nån ju mer blir du sårad och kastad till vargarna efter en rå våldtäkt eller slakt!
Jag måste sluta styras av mina spöken och faktiskt börja lita på folk om jag inte ska falla i min egen grav av olycka.

Om jag är dum i huvudet, skev och vrickad? -Förmodligen!
Står fast vid att jag är svår att leva utan, svår att leva med, tvekar du?

Nip&Tuck på TVn, tankar på plastik kirurgi i jakt på den perfekta kroppen och längtan efter mindre jobbtimmar som komma skall tänker jag nu försöka få några skönhetssömn-timmar innan Carpe Diem meningen ekar i mitt huvud när jag trött och sliten drar upp persiennerna i mitt vita sovrum imorgon bitti.


Kommentarer
Postat av: Jen

I den sitsen har jag varit för länge! Men man måste våga. Livet är för kort så skulle man gå runt o "skydda" sig mot allt vore inte livet värt att leva. Älska glömma & förlåta ❤ go for him!!!!

2013-06-12 @ 10:56:17
URL: http://Jenny.kroppsnytt.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0