Barnvakt till Milos vapendragare, resulterade i höga toner av skratt, bråk, lek och bus!
På nått konstigt sätt har två små barn lyckats rubba hela min soffa (!) hopp-studs-dans och galenskap kanske var bidragande!
Mäkta stolt över trollungarna som skötte sig bra och faktiskt hjälpte mig med mat, disk & städ!
I vanlig ordning kommer kvällen som ett brev på posten..
Tick tack!
Apropå post, så borde jag posta ner lite av det som finns i mitt hjärta, som jag har bevarat länge!
Ska jag? Ska jag inte?
Bra att ha nått att fundera på när jag ligger under mitt sköna täcke med Milo snarkandes brevid!

Önskar att jag var som du.. Å du och många andra, att jag kunde hitta nån som kunde rädda mig tills jag visste vad jag egentligen ville med livet, men istället testar jag det där med att hitta mig själv! Hoppas det är rätta vägen till total tillfredsställelse på alla plan som komma skall i livet..
Men vem vet? Kanske är svaret närmare än man tror?

Vill du bli mitt tidsfördriv?