Liten har fått en ny idol som han kallar för coco, en kompi som är 5 år äldre och Milos nya syskon!
Dom är som syskon, bråkar-skrattar-leker-busar osv.
Två gråa morsor i framsätet på en sönderkörd bil och två vildingar i baksätet (!)
En kör bilen, en håller i kaffe & hamburgare och två slåss (!)
Bilen studsar fram och det är kaos i luften!
Tillslut har mitt huvud fått nog och jag vänder mig om för att lugna galningarna så min hjärna inte exploderar mer än den gjort sista tiden i mitt liv, små armar och ben vevas fort där bak och plötsligt har jag fått en spark och några smällar, hamburgare flyger i bilen och ketchupen pryder baksätet, ett tappert försök att få upp maten som ser ut som en spya resulterar i mer sparkar och slag som kommer likt hagel på mig och kort därefter ligger det kaffe i hela bilen, på ungarna och över hela mig (!)
Tårarna bränner under ögonlocken samtidigt som skrattet försöker tränga sig igenom- kaos!
Med en gäll och hes röst låter jag som en kille som kommit in i målbrottet när jag höjer rösten och säger till på skarpen, då bryter värre krig ut samtidigt som chauffören bryter ut i skratt och måste stanna bilen.
Med rumpan upptryckt i framrutan spänner jag ögonen i barnen men kan knappt hålla mig för skratt.
Ungefär så ser dagarna ut nu för tiden.
Allt går i ett och jag trivs eftersom jag knappt hinner tänka!
Det sägs ju att man ska tänka innan man pratar eller handlar- inte i mitt fall.
Ju mindre tänk ju bättre resultat!
Skepp o hoj..