Never ending story!

Nog för att alla säger att jag är stark hit och stark dit så kommer även jag till en gräns då allt rinner av mig, då stark blir svagaste länken, då tufft och jobbigt blir omöjligt!
Inatt var ett sånt moment, då Liten har spytt och skitit åt alla möjliga håll IGEN!
Ännu en sömnlös natt med stank som nästan fräter sönder min näsvägg och gråtande och skrikande Kiddo! 7 dagar sammanlagt med 1 dags avbrott har detta sjömonster som bor i Tusses mage härjat med mig & Liten.
Som tur är har vi så fina och hjälpsamma vänner och familj som bott hos oss i en hel vecka, den ena avlöser den andra! Vilket har gjort det hela lättare då jag kunnat focusera på att trösta Liten och olyckorna har blivit bortstädade, och vi har kunnat myst ner oss i rena sängkläder igen.
Men efter en helt sömnlös natt och miljoner med tårar så va botten nådd, panik av tanken på hur jag ska klara detta helt själv när älskade Lillebror skulle bege sig tillbaka till storstan gav mig nästan en allergisk reaktion! Vi följer med va första tanken som slog mig och ett ögonblick senare var väskan ännu en gång packad och vi satt på en buss som två timmar senare, genom snöiga vägar skulle släppa av oss i mitt Västerås.
Tillsamans sov vi oss igenom resan som kändes som en tidsmaskin, snabbt och enkelt.
Andas in big city life luft gav mig en lugn känsla och plötsligt var jag stark igen.
Bättre metod än anabola, dunderhonung, spenat och psykologtimmar tillsamans.
Störst, bäst och vackrast- här är jag liksom.
Obeskrivlig lycka när Tusse bestämde sig för att slå upp sina blåa som han ärvt av sin far, och fick syn på vart han var, genast var han friskare.
Nerbäddad brevid Milo i mitt gamla flickrum, där jag blev en del av den jag är idag, håller jag nu mina tummar att det inte blir nå mer denna natt som kommer.
Både tummen med nagelförlängning på och den utan hålls stenhårt.

Mina två bruna bör stängas omgående för att ta igen lite eller rättare sagt mycket förlorad sovtid veckan som var.
Måndag om 1 timme och 30 minuter- ny vecka nya tag!

Tillsamans klarar vi allt- min stjärna & jag!


Kommentarer
Postat av: Katja

Du ska veta att jag alltid finns där för dig och Milo! När du än behöver hjälp, tveka inte att fråga. <3

2013-02-10 @ 23:59:01
Postat av: J.

Har inte läst din blogg innan, men herre Gud va duktig du är på att skriva!! Tycker dock att det är jätte tråkigt att du är ledsen. Jag hejar iaf på dig!! :D sluta aldrig att skriva. Tröttnar du på bloggen så skriv en bok! Kramar till dig och Milo!

2013-02-15 @ 00:03:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0