Genom mina nyinköpta solbrillor kikar jag ner på mina orangefärgade tånaglar som sticker fram ur mina snygga, bruna & för att inte prata om sköna VagaBond sandaler på väg mot den lilla plats med några få affärer som infödingarna här kallar för stan (!) 

I en liten papperspåse som svajar fram och tillbaka i min hand befinner sig må-bra-saker från Hälsokost Life och den ska få följa med mig till skobutiken för att jobba lite under några timmar.

På med mitt finaste leénde av alla jag har på lager- och uppdrag sälja skor & vara proffsig kickades igång.

Konstaterade att även denna dag förlorade jag mot min fiende- klockan.

Hem genom små gator och tanken på sommar & värme som egentligen inte övertygar mig längtar jag efter nå mer.

Möts upp av världens vackraste skapelse och blir ännu engång förälskad i kärleken till mitt barn- mitt trotsiga & bråkiga lilla trollbarn.

Medans Liten gråter, är trött & hänger i mina ben försöker jag effektivt värma välling samtidigt som jag behöver gå på toa & hellst vill ha av mig skorna samtidigt.

Några minuters kaos i att göra allt på samma gång resulterade några sekunder senare i knäpptyst tystnad.

Det är då dagens höjdpunkt kommer: kliva&ruffsa i håret, kasta av sig BHn & rotera som en maniac i godisskålen utifall nått skulle dykt upp som jag missat sen i Söndags då påsen köptes.

 

Bara tråkiga saker kvar på ToDo-Listan i vanlig ordning, hur kommer det sig att det alltid är kvar till sist ?

Mysterium det där.

För oavsett vilken ordning sakerna blir gjorda på så försvinner inte resten eller görs av någon annan,

så varför inte byta ordning?

I vanlig ordning kan jag jämföras med ett geni när jag sätter igång med funderingar som bara dyker upp rätt som det är.