Återstående problem är bråket mellan mig
och lilla kissekatt!
Det tycks aldrig ta slut,
utan det är tydligen vardag.
Svart som natten smyger hon upp och myser med Milo
för att sedan lägga sig på Micke´s bröst när Milo somnat och ligger i sin spjälsäng.
Mig hoppar hon över.
´Uppdrag: Stöta ut Maja´
Enda närkontakten vi har är
när hon får för sig att ta sats,
 springa och slutligen crasha på min vad,
där hon kloar fast sig ordentligt.
Ibland blir några tuggor i mitt knäveck också.
Sliter bort katten-fyar-går vidare..
Då kommer hon igen och proceduren är igång igen.
´Vad har jag gjort för ont liksom,
det är ju jag som gör rent hennes låda varje dag´
Borde hon inte känna lite extra kärlek för mig då?