Kollade precis inkorgen på mailen och såg schemat. 

Då var det dags för det eviga pusslandet av barnpassning, träning & fritid. 

Ibland känner jag bara att jag inte orkar pyssla & greja för att få ihop vardagen, men jag måste. 

Som tur är så samarbetar jag & pappan till Kiddo väldigt bra & när han inte själv jobbar så har han givetvis vårat barn,

när man är två separerade föräldrar som jobbar så som vi gör så kan lätt den dära klumpen i magen komma. 

Min livlina, min säkerhet & min föredetta svärmor- Kiddos farmor hjälper gladeligen till och hämtar &

lämnar på dagis & bjuder Liten på pyjamasparty på Värmlandsvägen, 

Trots att mina arbetsdagar sällan överskrider mer än 10 dagar i månaden så blir det ändå ett pussel då jag valt att jobba dygnspass för att få mer ledigt med betydelsen i livet. 

Valet är enkelt.

De lediga dagarna hinner vi med massor & vi skrattat oss igenom det mesta,

De långa dygnspassen ger en lätt dimma i huvudet av trötthet men är värt de. 

På ett sätt får jag för mig att de var enklare förut när familjerna var större, mamman va hemma, pappan jobbade 7-16 och det man gjorde, gjorde man för varandra. 

Har jag fel?

Idag ska man ha en karriär & tjäna pengar, vara en glad & kärleksfull pedagogisk förälder till sina barn, hemmet ska vara pedantiskt skött, bilen ska blänka, kroppen ska vara tränad & solbränd.. 

Där emellan ska man hinna andas (!) 

Gammal som gatan som jag är så tycker jag att jag har rätt att säga det var bättre förr! 

Det är vad jag tror om jag målar upp en bild i huvudet i min bubbla som jag ofta drunknar & försvinner i. 

Kärnfamiljen 2014: 

Separerade föräldrar där barnet/barnen bor i väskor mellan sina föräldrar som i sin tur färdas mellan jobb & stress. 

Plastmammor, plastpappor, bonusbarn & halvsyskon. 

Bemanningsföretag, timvikarier & många jobb med kvällsjobb, nattskift & inringning i sista sekund. 

Jag ska inte ens försöka lura varken mig själv eller andra att jag skulle passar in i den uppmålade Svensson Svenssons "vi måste leva som man måste för att vara lycklig" 

Jag gillar fart. 

Hellst dammsuga med tandborsten i munnen samtidigt som jag utövar utfall i hela lägenheten med Kiddo hängandes i ena benet & katten i andra, med svetten i pannan & hjärtat i halsgropen för att försöka vinna en fight mot klockan som jag ständigt förlorar, 

just då mellan Sekundrarna som går så är jobbet i farstun & jag kör med IPhonen på biltaket & dessutom alldeles för fort.

När telefonen upptäcks på fel plats kan jag då även konstatera att jag skickat fel sms till fel kille & undrar vad det är för dag & om kaffebryggaren är avstängd. 

Men kan ändå inte låta bli att fundera på hur samhället kunde bli så här?

Den som åker i min berg & dalbana får förbereda sig på en resa utan bälte i loopen! 

Dagens lediga dag har bestått av träning, shopping, fika för att övergå till det lite lugnare godnatt-saga stunden i barnrummet.