Spenderade midsommar i sommarstugan i fina Dalarna som tillhör min mormor & morfar som innan de tillhörde min mormors mamma.

På en udde med egen strand, brygga att sitta på ute i vattnet samt en sån där gammal skön hammock under ett av alla träd runt omkring. 

För första gången sen 1800-kallt blev jag myggbiten. 

Jag, myggbiten?

När jag en bra stund efter mitt lyckorus av myggan på min arm upptäcker att de fortfarande kliar, blir sår & kliar lite mer sätts min tankeverksamhet igång, för första gången på väldigt länge.

Tänker tillbaka på mitt liv som liten utan myggbett, tänker på idag, kan naturligtvis inte låta bli att tänka på framtiden.

Jag har alltid varit bra på att prata ytligt om vind & väder, killar & snoppar, barn & bajsblöjor samt nyligen sedda Gossip Girl avsnitt.

Men jag har kanske VM-guld i att inte prata om vardagliga problem, knasiga tankar & måendet.

Måendet är viktigare än pratet om Chuck Bass & senaste köpet på Nelly.com. 

Ändå sitter det så långt inne att bara säga: 

Nej idag mår jag dåligt, helt utan anledning.

Inte förens morgonens första och bästa samtal med barndomsvän från back in the days, 

Slog de mig när frågan kom om hur jag egentligen mår? 

"Jag mår bara bra, hur mår du?"

Jag är dålig på mycket, men extremt dålig på att prata, men jag har lätt att skriva. 

Såå.. Hej vita bakgrund med kommande text på, idag är en dålig dag. 

2 senaste månaderna har jag hunnit fått däcken på bilen sönderskurna, magkatarr, fått bilrutan krossad och i samma veva blivit av med mina saker, 

gett upp hoppet om mänskligheten flera gånger per dag. 

Jag har också fått överflöd av kärlek, värme & skratt.

En liten hand i min hand med viskandes ord att jag är älskad, 

En annan större hand på min rumpa med en annan viskning om att jag är älskad.